Finansieringsmodellen får inte skilja utbildning från forskning
Undervisnings- och kulturministeriets förslag
till universitetens nya finansieringsmodell
har varit på remiss, och modellen
håller på att finslipas. Ett annat aktuellt
tema under vårterminen är utbildningen kring samarbetsförfarandet
vid universiteten, med både personalorganisationerna
och arbetsgivaren som organisatörer.
I sin helhet är den nya finansieringsmodellen klarare
och genomskinligare än den nuvarande. Utbildningens
andel förblir oförändrad. Undervisning och
utbildning hör till universitetets huvuduppgifter och
kan stödjas med hjälp av modellen. Enligt förslaget
styrs en del intäkter från avlagda separata studier och
studieprestationer vid öppna universitetet till lärarutbildningen,
vilket också är det minsta som lärarutbildningen
kan begära.
Modellen innehåller dock några svagheter speciellt med
tanke på mångvetenskapliga universitet. Den viktigaste
punkten som bör åtgärdas är det att utbildningens
kvalitativa kriterier fortfarande saknas. Den bästa
mätaren för undervisningens kvalitet skulle vara
relationstalet studenter per lärare, och ur undervisningspersonalens
synvinkel låter det som ett svepskäl
att det saknas pålitliga nationella mätare. Det hade
funnits tid att utveckla mätare, och nu om någonsin
borde man börja skapa dem. Även det pedagogiska
kunnandet bör ingå i kriterierna.
Antalet studenter som avlagt 55 sp per år mäter
det hur studierna framskridit, vilket också torde vara
en kvalitativ faktor. För att det i alla branscher och
all utbildning ska vara möjligt att avlägga 55 sp per år
utan att pruta på kvaliteten måste man satsa på undervisning
och handledning. Det gäller också att följa
hur kravet på 55 sp eventuellt styr kvaliteten samt
fundera på en minskning av mätarens vikt i modellen.
Modellen lägger betydligt större vikt på publikationer än den nuvarande. Klassificeringen av olika
publikationsforum väcker oro såtillvida att det är
högst oklart hur skillnaderna mellan olika vetenskapsområden
beaktas och hur exakt klassificeringen
överhuvudtaget kan vara.
I alla branscher ska det finnas även forum på högsta
nivå, och man ska beakta specialdragen i olika
områden såsom konstämnena och lärarutbildningen.
Det är sannolikt att de som undervisar mycket inte
har tid att skriva för de bästa publikationerna, m.a.o.
sköter lärarna undervisningen och ger på så sätt forskare
möjligheten att publicera. Undervisningen och
forskningen får dock inte skiljas åt, utan de ska stödja
varandra.
Modellens kriterier bör bearbetas, och i detta ska
alla parter medverka, även de som ansvarar för utbildningen
på verkstadsgolvet. Man måste också följa
hur mätarna tillämpas och hur de styr mätningen. År
2015 kommer elevfeedbacken att utgöra ett kriterium.
Detta är ett exempel på att kriterierna bör formuleras
noggrant: man ska göra klart i vilket skede av studierna
feedbacken samlas och till vilka andra ändamål
den eventuellt kommer att användas. Personalorganisationerna
bör få vara med om att skapa ett system
för insamling och användning av feedbacken.
Under vårterminen kommer personalorganisationerna
att tillsammans med arbetsgivaren organisera en omfattande
utbildning kring temat samarbetsförfarande.
För att det ska finnas förtroende mellan parterna är
det ytterst viktigt att man på alla nivåer i universitetens
vardag förstår hur viktigt samarbetet är, och att
spelreglerna är klara för alla.
Tuula Hirvonen
ordförande
Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL
- Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 4
|