Forskningen och innovationerna

Den vetenskapliga forskningen utgör en allt väsentligare del av det nationella innovationssystemet. Detta faktum har lett till en stark ökning i den externa finansieringen vid våra universitet.

På 1900-talet ökade den externa finansieringen femdubbelt, och i detta nu utgör den redan ca 35% av den totala finansieringen. Med tillhjälp av pengarna har det varit möjligt att delvis täcka det budgetunderskott som de ökade uppgifterna vid universiteten har åstadkommit. Utan extern finansiering skulle dagens universitetsväsende rasa ihop. Genom extern finansiering kan universiteten sysselsätta närmare tio tusen personer.

Den kraftigt ökade externa finansieringen har dock sina sidor. Obalansen mellan universitetens budgetmedel och de externa finansieringskällorna har lett till en situation där forskning allt oftare be-drivs i form av projekt, vilket gör att verksamheten är kortsiktig och inte bidrar till utvecklandet av basfärdigheterna. Utvecklingen har lett till att universitetens primära uppgift, den vetenskapliga forsk-ningen och den forskningsbaserade högsta undervisningen, har kommit i skymundan. Resultatet är att olika vetenskapsgrenar får olika förutsättningar för sin verksamhet.

Det allt starkare samarbetet mellan universiteten och näringslivet har lyft fram behovet att såväl konsolidera utbildningen och grundforskningen som komma överens om spelregler för samarbetet mellan universiteten och näringslivet. Detta har skapat en ny infallsvinkel till de etiska frågorna.

Forskningsetiska delegationen hade tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att dryfta etiska frågor och problem i samarbetet mellan forskare och nä-ringslivet. Arbetsgruppen har nu gett ut sin rapport, i vilken den ger sju etiska rekommendationer, vilka alla träffar mitt i prick. Rekommendationerna presenteras närmare på annat håll i denna tidskrift.

På sistone har man gett offentlighet åt vissa fall av påstått missbruk av extern finansiering. En del av dessa påståenden har bevisligen saknat grund, men tyvärr finns det också fall där missbruk har kunnat påvisas. Professorsförbundet har i klara ordalag fördömt allt missbruk och kommer att göra det framöver.

Vi måste utveckla ett system som å ena sidan hindrar eller minimerar möjligheterna till missbruk, men som å andra sidan stöder skaffandet av extern finansiering. Ett steg i denna riktning är den rekommendation som Professorsförbundet har sänt till universiteten, och som gäller ledararvodena i samband med forskning som finansieras med externa medel. Rutinerna inom ekonomiförvaltningen måste föras närmare forskarna i och med att de utvecklas på institutionsnivå, med andra ord där pengarna används.

De innovationer som kommit till vid universiteten har nu lyckats väcka dessa. Universiteten har allt mer medvetet börjat trygga de ekonomiska fördelar som forskningen medför dem. Detta lyckas endast om man skapar tillräckliga ekonomiska incitament för forskarna. Professorsförbundet understöder en överenskommelse, enligt vilken den ekonomiska nyttan som forskningsresultaten medför skulle fördelas mellan forskare, universitet och företag. Än så länge har ingen kunnat bevisa att den nuvarande lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar, vilken i praktiken utgör en försämring i universitetsforskarnas ställning, skulle leda till ett bätt-re resultat med tanke på utnyttjandet av forskningsrönen.

Universiteten efterlyser förutom spelregler även nödvändiga administrativa arrangemang för att hålla i sär grundforskningen och en forskning med ekonomisk nytta som primärt mål. Ett steg i denna riktning utgör grundandet av serviceenheter för innovationer.

Inom synhåll finns en hotbild: att den veten-skapliga forskningens betydelse som underlag för högsta undervisning och intellektuellt välstånd kommer i skymundan. Finlands Akademi har utgivit en rapport om den finländska vetenskapens läge och nivå. I rapporten granskas forskningsverksamhetens verkningar utgående från följande fyra grunder: förmedling av forskningsrönen inom innovationsprocessen, den vetenskapliga verksamhetens regionala verkan, forskningens teknisk-ekonomiska verkningar samt samarbetet mellan universitet och företag, och patenten som indikatorer för forskningens verkningar.

Grundforskningen har minskat i betydelse, vilket innebär en risk med tanke på god vetenskaplig praxis. Detta kan leda till snedvriden forskning och forskningsetiska problem. Om vi vill framhäva värdet på en forskning som har sin utgångspunkt i vetenskaplig utveckling, innebär detta att forsk- ningen och forskningsrönen skall vara offentliga. Därav följer att man inom forskningen börjar utöva starkare självkontroll och att den etiska ryggraden blir stadigare.

Juhani Keinonen
ordförande
Professorsförbundet

(painetun lehden sivulla 4)