Norden som ledande europeisk kunskapsregion

Nordiskt Akademikerforum sammanträdde i mitten av augusti i Visby. Från de finländska universitetsorgasationerna deltog Professorsförbundets viceordförande Kari Sajavaara samt Forskarförbundets ordförande Björn Fant och verksamhetsledare Klaus Sundbäck.

I samband med Akademikerforum gavs följande utlåtande "Norden som ledande europeisk kunskapsregion".

De nordiska akademikerorganisationerna (AC, AF, Akademikerne, AKAVA, BHM, SACO) har i Visby mötts till sitt vart tredje år organiserade Akademikerforum. Huvudtemat har varit Norden som ledande europeisk kunskaps- region. De deltagande organisationerna representerar över 1,3 miljoner universitets- och högskoleutbildade.

Kunskap har blivit en allt viktigare konkurrensfaktor, nationellt, regionalt och globalt, konstaterar de akademikerfackliga organisationerna.

Norden har goda förutsättningar att bli en ledande europeisk kunskapsregion. Men det fordrar att de nordiska länderna utvecklar en hållbar och långsiktig kunskapstrategi.

Akademikerorganisationerna prioriterar tre frågor för att långsiktigt utveckla Norden till att bli en europeiskt ledande kunskapsregion.

1. Hög kvalitet i all utbildning.

Högre utbildning och forskning är av avgörande betydelse för tillväxt och välfärd i Norden. Därför krävs resurser som garanterar god kvalitet.

Grund- och gymnasieskolan måste ge de kunskaper som krävs för framgångsrika högskolestudier.

Den stora generationsväxlingen bland lärarna kräver en satsning på utbildning av lärae både för högskola och skola. Inte minst behövs en förstärkt forskarutbildning.

Den högre utbildningen har i flera länder byggts ut utan en motsvarande ökning av resurserna. Detta är ett tydligt hot mot kvaliteten. Det är väsentligt att den högre utbildningen kan få en tryggad resurstilldelning.

2. Bred tillgång till all utbildning.

Högre utbildning har särskild betydelse för konkurrensfaktorn kunskap. Fortfarande be-står en tydlig social och etnisk snedrekrytering till högre utbldning.

Det behövs en aktiv politik för att långsiktigt bredda tillgången till högre utbildning. Det behövs en generös studiefinansiering, via bi-drag eller skatteavdrag, så att inte stora studieskulder avskräcker studiebegåvade från att studera.

Lönerna för högre utbildade behöver öka till god europeisk nivå. Det är viktigt för att motivera ungdomar ur studieovana miljöer att våga satsa på en lång utbildning.

Livslångt lärande är nödvändigt för alla i arbetslivet. Därför är det viktigt med en bred tillgänglighet. Finansieringen bör utformas så att individerna kan ta ansvar för valet av livslångt lärande.

3. Europeiskt samarbete för kvalitetssäkring.

Kvalitetssäkring och ackreditering har blivit nyckelbegrepp i europeisk högskoledebatt. Bologna-processen har inneburit en stark signal att skapa ett europeiskt utbildningsområde.

Akademikerorganisationerna måste vara aktivt med i det europeiska samarbetet för kvalitetssäkring, examenserkännande och ackreditering.

(painetun lehden sivuilla 30-31)