Aktuellt i SULF:s intressebevakning

Christoph Bargholtz är professor i kärnfysik vid Stockholms universitet.

Sveriges universitetslärarförbund har ägnat mycket kraft och tid åt resursbristen inom grundbildningen.
- Ny tycker jag mig dock se en ljusglimt, säger SULF:s ordförande Christoph Bargholtz.
Befordringsreformen har också varit en viktig del av förbundets arbete.
Maj-Len Rönkä intervjuade ordförande Bargholtz i mars.

Vad är för tillfället aktuellt i SULF:s intressebevakning?

- Vi har ägnat mycket kraft och tid åt resursbristen inom grundutbildningen. I höstas gjorde vi en noggrann undersökning av utvecklingen och kunde då visa att kostnaderna för grundutbildningen ökat med drygt 26 procent mer än statsmakternas ersättning sedan budgetåret 1994/95. För att återställa nivån krävs ytterligare drygt 3 miljarder kronor. Urholkningen beror dels på öppet redovisade besparingar men också, och det är mer problematiskt, på att universitet och högskolor inte kompenserats fullt ut för löneökningarna. Resultatet har blivit att våra lärare, av solidaritet med studenterna, arbetar närmare 20% obetald övertid samtidigt som undervisningsgrupperna ökat i storlek. En djupt oroande utveckling.

-Nu tycker jag mig dock se en ljusglimt. Jag tror att situationen i grundutbildningen blivit mer uppmärksammad inte minst efter den uppvaktning SULF gjorde i höstas av riksdagens utbildningsutskott. Bl.a. riktade Ulf Nilsson, riksdagsman för folkpartiet, nyligen en interpellation till vår utbildningsminister, Thomas Östros, där han åberopade resultatet av SULF:s undersökning.

- Uppföljningen av befordringsreformen är en viktig del av förbundets arbete: meningen var att fördubbla antalet professorer genom att befordra universitetslektorer och forskare med professorskompetens. Det ansågs hämmande för ämnenas utveckling att det fanns så få professorstjänster. Det som skett i alldeles för många fall är att de befordrade nog fått professorstitel men inte professorslön och heller inte de ändrade arbetsvillkor i övrigt som borde följa med befordran. Skälet är som vanligt att det saknas pengar. Vi noterar dock från SULF:s sida att universiteten och högskolorna lokalt anstränger sig för att förbättra situationen.

Satsningar på högskolepedagogiken är ett aktuellt ämne i samtliga nordiska länder.Vilka målsättningar har SULF?

- Vi vill inte att det bara skall gälla en snäv klassrumspedagogik utan utbildningen skall ha en stark förankring i ämnet. Dessutom bör den omfatta etiska, studiesociala och arbetsrättsliga frågor. Vi utgår ifrån en obligatorisk grundutbildning på 10 veckor som skall ha riksgiltighet, den bör alltså duga vid alla universitet och högskolor. Detta för att inte den akademiska rörligheten skall hämmas eller rättssäkerheten urholkas för den som söker anställning vid ett annat lärosäte. Samtidigt är det viktigt att utbildningen inte i onödan likriktas utan att vi öppnar för en kritisk diskussion av innehåll och form. Enligt ett regeringsförslag skall man för att få tillsvidareförordnande som lektor ha genomgått utbildningen eller genomgå den inom ett år efter utnämningen.

Sverige håller på att införa yrkeshögskolan. Vilka är utvecklingslinjerna?

-Det är fråga om ett beställningsarbete från ministern; ett förslag har lagts om en yrkeshögskoleexamen efter tre eller högst fyra terminers studier som en integrerad del av den nuvarande högskolan (läs universitet). Utbildningen är tänkt att bygga på gymnasiets yrkesförberedande program. SULF ser inte en sådan utveckling som problemfri. I stället har vi frågat om det finns rimliga förutsättningar för att den föreslagna yrkeshögskoleexamen skall kunna möta de krav som i vår högskolelag ställs på all svensk högskoleutbildning, krav bl.a. om ett veteskapligt förhållningssätt. Vi menar dessutom att det inte är klarlagt att högskolan erbjuder den bästa miljön för att utveckla dessa utbildningar. Vi pekar i stället på den finska dualmodellen med klart åtskilda utbildningar, åtminstone inledningsvis. Som ett alternativ kan man tänka sig att enskilda högskolor inom ramen för vårt decentraliserade system utvecklar yrkesinriktade kurser som då måste uppfylla kraven på högskolemässighet och att på så sätt yrkesinriktade utbildningar växer fram underifrån och i takt med en rimlig kunskapsutveckling inom högskolan.

Maj-Len Rönkä

(painetun lehden s. 33-34)