Det elastiska portfoliobegreppet
Portfolion har under 1990-talets andra hälft lanserats som den
enskilda personens möjlighet till marknadsföring av sig själv.
I denna marknadsföring har man primärt utgått ifrån
att det handlar om en "teaching portfolio", d.v.s. en portfolio
med ett undervisningssyfte. Men jag har även sett andra kategorier
av portfolier omtalas, bl.a. forskningsportfolion. I denna artikel ämnar
jag kommentera portfoliobegreppet utifrån ett kritiskt perspektiv.
Synvinkeln är att detta begrepp representerar en bra metod för
målet: att marknadsföra sig själv åt andra, men
jag avser också att en portfolios utarbetningsprocess inte får
bli för tidskrävande, då ramstyringen av universiteten
och resultatansvaret redan betydligt ökat byråkratin för
forskar- och lärarkategorin. Till detta kommer att portfolion bör
uppdateras och att några kanske vill ha en extern portfolio jämte
en privat som jag närmast forstår som en strukturerad minneslista
som man fått genom att ha ordnat sitt arkiv med intyg, ADB-filer
och andra dokument.
Mitt förslag till portfoliobegreppet är en reducerad version:
a) till ett mindre antal sidor - helst inte över 2 - 4 sidor om inte
speciella orsaker finns - och b) enbart en extern som möjligen kunde
sättas på nätet. Men det blir för tungt att ha både
ett CV (curriculum vitae) och en portfolio som inte är så offentlig
att den kunde finnas på nätet. Jag fruktar att teknokratiska
ämbetsmän och politiker snabbt inser, vilket eminent utvärderingsmedel
portfolion är och att forskarna därför ytterligare skall
lämna årliga portfolier - utöver vad de redan skall lämna,
dels personligen och dels i samarbete med deras institution eller ämne.
Dessa ämbetsmän och politiker kan då utnyttja portfoliobegreppets
aktuella elasticitet och precisera det så att det passar till deras
politiska syfte.
Portfolions väsentligaste uppgift
Portfolions väsentligaste uppgift är att ge reflektion över
ens egen situation och ens egen utveckling. Men i de exempel som jag har
sett ses den enstaka personen isolerad från omvärlden. Ansvaret
för om de enstaka besluten har varit riktiga eller felaktiga vilar
således på denna person själv. Detta perspektiv är
liberalistiskt - jag skulle önska reflektioner om relationen mellan
1) själva personen, 2) hans/hennes ämne, 3) vetenskapssamhället
och 4) det övriga samhället. Det är i realiten fråga
om universitets- och forskningspolitik, som i sig själv är svår
och som blir ännu svårare om man inte är insatt i den.
Några tycker kanske att de "bränner broarna" om de
är för noggranna i dessa uppgifter.
Det framgår också att personen bör redogöra för
sin undervisning, forskning etc., men även sådana faktorer
spela in här som är externa i relation till personen i fråga:
Helt konkret tänker jag på ämnets, institutionens, universitetets
eller andra finansiäreres budgetnedskäringar eller prioriteringar,
som kan begränsa realiseringen av forskarerens eller lärarens
visioner med tanke på sin forskning eller undervisning. Man kan
tänka sig att något forskningsinstrument inte blir köpt,
att ett stipendium eller resebidrag inte beviljas, att en kurs eller kursdel
inte får det antal timmar som personen bakom portfolion tycker den
borde få. Eller att en större exkursion i samband med undervisningen
inte kan realiseras - även om ansökningarna i alla dessa fiktiva,
men troligen realistiska fall har varit utmärkta.
Positiva portfolier
Några av de grafiska illustrationer som jag hittat och som illustrerar
portfoliosammanhang, är enligt min uppfattning allt för lösa.
De fokuserar dessutom på undervisning och inte på relationen
emellan forskning och undervisning. Som ett av flera möjliga alternativ
vill jag strukturera dem mera enligt mål och medel med utgångspunkt
i danska livsformteorier, men det kan vara svårt att sätta
sig själv in i detta sammanhang, om man inte har en kulturvetenskaplig
eller samhällsvetenskaplig utbildning. För att illustrera det
vill jag hänvisa till min egen artikel om forskarlivsformen.
Portfolion framhävs som ett utvecklingsmedel for den enstaka läraren,
men jag fruktar att denna utvecklingsprocess blir den mekaniska modell
som jag har kritiserat i det föregående. I och med att det
reflexiva elementet skall vara individuellt är det också svårt
att strukturera en metodik annorlunda än på en mycket allmän
nivå. Som en del av denna metodik vill jag ännu påpeka
att man inte skall vara negativ i sin portfolio, så portfolier skall
alltså vara positiva. Detta utesluter då delvis det kritiska
perspektiv som jag även har dragit fram och som innebär att
personen inte uteslutande skall skriva om sig själv som en isolerad
person, utan också om sin relation till sin omvärlden. Man
skall också vara ärlig och skriva om hur man vill utveckla
sina kvalifikationer samt ange de prioriteringar man vill ha framöver
- om man nu får det arbete som man söker med denna portfolio
som bilaga. Man kan ju alltid ändra på dessa långsiktiga
prioriteringar i följande ansökning Då det är klart
att man inte skall sparka den som man vill få något (t.ex.
ett arbete) av måste personen bakom en portfolio skriva elegant
och också "mellan raderna".
Min uppfattning är därfor att den aktuella versionen av portfoliobegreppet
är elastisk ända till det oändamålsenliga. Det finns
därför ett behov av en genomarbetning av portfoliobegreppet
och relationerna de relevanta termerna emellan. Arbetsekonomin bakom skrivningen
av en portfolio skall också övervägas, då jag har
en känsla av att kraven på portfolier kan öka och alla
har redan tillräckligt med andra förpliktelser. Men innanför
dessa ramar skulle jag gärna se att man inte skriver isolerat om
sig själv, utan åtminstone tangerer sin omvärld, även
om det kan vara svårt.
Ole Rud Nielsen
FL, stipendieforskare
medlem av styrelsen för Forskarföreningen vid Åbo Akademi
Virtuell litteratur
Andreasen, Brian Kjær, & Anette Kolmos: Undervisningsportfolios
på højere uddannelsesinstitutioner, 1999,
http://www.puc.auc.dk/publika/portfolios,ak-ba.htm
Forskarförbundet: PORTFOLIO - yliopistotyön kehittämisen
ja arvioinnin väline, 1999,
http://www.tieteentekijoidenliitto.fi/portfolioopas.htm
(Också tryckt som bilaga till Acatiimi.)
Nielsen, Ole Rud: Artikel om forskarlivsformen,
http://www.abo.fi/~onielsen/forskarlivsform-art.html
Finns också i: Finsk tidskrift, nr. 1999/10, (2000), sid. 659-664.
Rodriguez-Farrar, Hannelore B.: The teaching portfolio. The Harriet W.
Sheridan center for Teaching and Learning, utan år, http://sheridan-center.stg.brown.edu/publications/TeachingPortfolio.shtml
Tenhula, Tytti: Näyteportfolioita Internetissä,
http://www-hallinto.oulu.fi/optsto/opetkeh1/kehtoimi/meritoi/pf-malli.htm
Tryckt litteratur
Opetus sydämen asiana. Toim. Tytti Tenhula, 1999.
Portfolio verkossa - portfolios on the web. Toim. Pirjo Linnakylä,
Marja Kankaanranta, Jeanette Bopry, 1999.
(painetun lehden s. 24-25)
|