Universiteten och lagstiftningen

Inom närmaste framtid kommer riksdagen att få behandla ett flertal förslag till lagändringar beträffande universiteten och deras forskare. Det mest betydelsefulla paketet utgörs av ändringsförslag beträffande de lagar som gäller uppfinningar gjorda vid universitet, nämligen universitetslagen, lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar och den nya lagen om uppfinningar gjorda vid högskolor.

Ändringsförslaget gällande lagen om yrkeshögskolor baserar sig på förverkligandet av det aktuella regeringsprogrammet. Det inverkar på universitetens ställning genom att fördunkla högskoleväsendets dualmodell. Beträffande lagen om upphovsrätt skulle ändringsförslagen i det stora hela vara rätt betydelselösa vid universiteten. Det skulle dock vara möjligt att i högre grad än i dag utnyttja avsnitt ur publicerade verk i undervisning och vetenskaplig forskning. Och fastän tidtabellen ännu är öppen, kan den nya pensionslagen, om den förverkligas, höja professorernas avgångsålder till 68 år.

Det är sällsynt att en arbetsgrupp som tillsatts av handels- och industriministeriet, i detta fall en grupp som dryftar problematiken kring uppfinningar gjorda vid universitet, föreslår ändringar i universitetslagen, d.v.s. något som hör till undervisningsministeriets förvaltningsområde. Arbetsgruppen, såväl som en annan arbetsgrupp som dryftar högskolornas regionala utveckling, föreslår att universiteten skall ha en tredje uppgift vid sidan av forskning och högsta undervisning. Universiteten borde samarbeta med det omgivande samhället och främja forskningsrönens samhälleliga betydelse. Fastän förslaget inte nämnvärt avviker från den rådande situationen, kan det, i fall det uttryckligen inskrivs i lagen, återverka t.ex. på professorernas valkriterier och uppgifter.

På initiativ av Finlands universitetsrektorers råd har man fört diskussioner kring universitetens ekonomiska och juridiska autonomi. Hittills har myndigheterna förhållit sig tämligen reserverade till strävandena för att öka denna autonomi. Arbetsgruppen för uppfinningar gjorda vid universitet föreslår att universitetslagen skulle möjliggöra en större ekonomisk autonomi. Förslaget kan understödas, för det skulle innebära att universiteten skulle ha självständig möjlighet till rättshandling och yttranderätt när det gäller de externa medel som universiteten själva har anskaffat för att utöka grundfinansieringen.

Enligt det ytterst kategoriska förslaget bör forskaren göra en uppfinningsanmälan till högskolan omedelbart efter att ha gjort en uppfinning som kan skyddas genom patent. Detta begränsar den fria publiceringen av forskningsrön.

I enlighet med den nuvarande lagstiftningen har universitetsforskarna rätt till de uppfinningar som de gjort i samband med sitt arbete, i fall detta inte har begränsats genom avtal. Arbetsgruppen föreslår att universiteten på basen av lagen direkt skall kunna överta rätten till uppfinningar då det gäller uppfinningar som tillkommit i samband med beställda undersökningar.

Inom den fria forskningen skulle universitetsforskaren själv bibehålla rätten till sina uppfinningar, men forskaren förutsätts göra en uppfinningsanmälan. Å andra sidan, om forskaren påstår att han gjort uppfinningen i samband med fri forskning, är han också förpliktad att styrka sitt påstående.

I fall förslagen gällande uppfinningarna vid universiteten förverkligas, skulle det innebära att universitetens uppgifter borde prioriteras på nytt. Den fria forskningen borde fortsättningsvis vara universitetens primära uppgift.

Enligt förordet till arbetsgruppens betänkande hade den som uppgift att redogöra för de juridiska medel med vilka man kunde främja det ekonomiska utnyttjandet av resultaten av innovationsverksamheten vid universiteten. Lagförslaget gällande rätt till uppfinningar gjorda vid högskolor talar om yrkeshögskolorna som idkare av fri forskning på samma sätt som när det gäller universiteten, vilket inte motsvarar yrkeshögskolornas nuvarande uppgifter.

Även i det lagförslag som arbetsgruppen för lagen om yrkeshögskolor inklusive motiveringar har gjort jämställs yrkeshögskolornas forskningsverksamhet med den fria forskningen vid universiteten. I vissa andra sammanhang har yrkeshögskoleexamina jämställts med universitetsexamina. Arbetsgruppen för lagen om yrkeshögskolor anser att yrkeshögskolorna för sin egen del skulle kunna svara för den högsta undervisningen i vårt land. Enligt en global definition skall den högsta undervisningen basera sig på vetenskaplig forskning, och således hör den i Finland uttryckligen endast till universiteten.

Med förslagen till lagändringar vill man styra forskningen vid universiteten i kommersiell riktning samtidigt som forskningen vid yrkeshögskolorna skall få den fria forskningens status. Samarbetet mellan universiteten och yrkeshögskolorna kan dock basera sig endast på en klar arbetsfördelning mellan vetenskaplig forskning och en forsknings- och utvecklingsverksamhet vars mål är att stödja arbetslivet.

Juhani Keinonen
ordförande
Professorsförbundet

(painetun lehden s. 4)