Tre terminer samt sommarlov
Vid Åbo Akademi har man under drygt två års
tid provat på ett system med tre undervisningsterminer inom
ramen för läsårets nuvarande tidsrymd, dvs. från
september till maj. Den ursprungliga tanken med att införa
ett system med tre tolvveckorsterminer byggde på en uppfattning
om att effektiviteten kunde höjas genom en dylik reform,
eftersom studenterna skulle komma att inleda sina studier tidigt
i september och avsluta dem sent i maj.
En första
utvärdering av systemet med tre terminer genomfördes
i december 2002 av Nämnden för kvalitetssäkring
och utvärdering vid Åbo Akademi. Nämndens sekretare
Ole Karlsson poängtera att det ännu är för
tidigt att dra några definitiva slutsatser beträffande
effekterna, först om något år kan effekterna
förhoppningsvis identifieras. En internationell utvärdering
beställd av Åbo Akademi kommer att inledas inom kort,
vilken torde ge mera färdkost. Men trots att det uppenbarligen
är aningen tidigt att dra några definitiva slutsatser
kan det vara på sin plats att reflektera över vilka
positiva och negativa effekter systemet med tre terminer plus
sommarlov har fört med sig.
Positiva effekter
Förvaltningsdirektör Roger Broo noterar att en fördel
har varit en jämnare fördelning av arbetsbördan
för studenter och lärare. Läsåret med tre
terminer inleds i början av september och avslutas först
i slutet av maj. Detta leder till att läsåret i praktiken
förlängs. Många lärare har även uppskattat
möjligheten att planera in en undervisningsfri termin.
En annan latent positiv effekt har varit att alla lärare
vid Åbo Akademi kom att se över kursutbudet och innehållet
när systemet infördes. Kurserna skulle rymmas inom en
period på 12 veckor, vilket ofta innebar 11 veckor med undervisning
och en vecka för tentamen. Detta ledde i vissa fall till
att kurser som tidigare pågått i upp till 15 veckor
kom att komprimeras. En mera fokuserad undervisning kan i många
fall ha kommit att leda till en förbättrad effektivitet
och förbättrad studentgenomströmning. Ett flertal
studenter har även noterat att deras tidsanvändning
under läsåret effektiverats.
Det som kanske klarast talar för ett system med tre terminer
plus sommarterminen är att systemet de facto fungerar rätt
bra vid Åbo Akademi. Efter vissa inkörningsproblem
förefaller det som om de flesta skulle ha accepterat systemet.
Av de trettiotal studenter som skribenten tillfrågat ansåg
en knapp majoritet att systemet med tre terminer fungerar bra.
Men det bör påpekas att alla effekter av det nya systemet
ännu inte klart kan skönjas.
Negativa effekter
Resultaten av den interna undersökningen som presenterades
i december 2002 antyder att de negativa effekterna av treterminssystemet
kan överväga de positiva effekterna. Åtminstone
föreföll antalet negativa synpunkter vara fler än
antalet positiva. Ett axplock av de negativa effekterna ger vid
handen att både studenterna och personalen uppfattar undervisning
i maj-månad som problematisk. Många ÅA-studerande
inleder sina sommararbeten i början av maj, vilket leder
till att klassrummen gapar tomma. Detta i sin tur ökar frustrationen
bland lärarna, som inte önskar föreläsa för
tomma salar. Att ha ett avvikande system gentemot de övriga
finländska och europeiska universiteten medför också
andra problem t.ex. en ÅA-studerande som önskar studera
en termin i utlandet tvingas om han/hon åker vid nyår
att lämna studierna mitt i andra terminen vid ÅA. Utländska
studerande som kommer till ÅA kan enbart inleda sina kurser
i september, november och mars, vilket kan ställa till med
praktiska komplikationer.
Även på andra vis kan det bli svårare att välja
för studenterna. Kurserna blir mera komprimerade, vilket
kan leda till att de går på varandra. Lärare
och studenter har även påpekat att jullovet bryter
av termin två på ett förargligt vis. Efter jullov
hävdas det att det känns som att starta om igen.
En reell negativ effekt med ett system med tre terminer är
att "kostnaden för" och "motståndet mot" att införa
ett dylikt system är påtagliga. Otaliga planeringstimmar
har satts ner och planeringstjänster har "inrättats"
när systemet infördes. Några lärare vägrade
även att satsa nödvändig tid på införandet
av det nya systemet, samtidigt som andra satsade, vilket ledde
till spänningar. Efter två år är heller
inte alla kurser anpassade till tre terminer.
Avslutningsvis kan noteras att införande av ett system
med tre tolvveckorsterminer innebär vissa introduktionskostnader
samtidigt som kostnaderna för att gå tillbaka till
två terminer torde vara påtagliga. Detta gör
att Åbo Akademi troligtvis under några år till
kommer att vara ett universitet med tre terminer i en värld
bestående av två terminer plus sommarlov.
Anders Kjellman
(painetun lehden s. 31) |