Krafttag mot dålig arbetsmiljö

Den svenska staten har dragit åt svångremmen på högre lärosäten under nästan ett årtionde. Pressen på lärare har ökat, men självständigt och meningsfullt arbete håller de kvar. Sveriges universitetslärarförbund (SULF) ska agera för att försvåra utnyttjande av sina medlemmar.

För två år sedan publicerade Statistiska Centralbyrån (SCB) en liknande arbetsmiljöundersökning som presenterades i denna tidning (april/04). Rapporten bekräftade de redan välkända problem inom den akademiska världen: Stress, obetald övertid och ökad arbetsbelastning förekommer i stor utsträckning.

Det var första gången verkligheten lyftes fram i hela sin komplexitet, säger Göran Blomqvist, förbundsdirektör för SULF.

Nu försöker Sveriges universitetslärarförbund (SULF) få rätsida på sådana oegentligheter i den kommande avtalsrörelsen.

Vi kommer att få tydligare regler när det gäller arbete, arbetstid, anställningstrygghet, ledarskapsfrågor och liknande. Hur olika undervisningsuppgifter ska avräknas från den årliga arbetsskyldigheten är också en viktig fråga, säger Göran Blomqvist och fortsätter.

Sverige och Finland har samma system. Den totala arbetstiden reduceras efter olika typer av arbets-uppgifter. På senare åren har undervisningstätheten minskat avsevärt. Undervisning som för tio år sedan motsvarade tre-fyra klocktimmar får läraren i dagsläget göra på två klocktimmar.

Därtill kommer en del nya arbetsuppgifter t.ex. IT-baserad pedagogik och tillgänglighet till studenterna samt arbete med utvärderingar. Cirka hälften av lärarna säger att de arbetar i genomsnitt 50 timmar i veckan. Professorerna har mest övertid.

En fackförening kan inte acceptera obetald övertid, men här är ju sådan övertid som undervisande lärare måste jobba för att kunna göra ett bra arbete, säger han.

Minskade resurser

Under 1990-talet har antalet studenter fördubblats samtidigt som ekonomin på grundutbildningarna har skurits ner med 25 procent.

Mot de ovannämnda fakta är Högskoleverkets delrapport om ämnes- och programutvärdering överraskande läsning. Kvaliten på utbildningar är nämligen generellt på hög nivå och har blivit bättre konstaterar en internationell expertgrupp.

Självständig och meningsfullt

Lärarna ska sätta gränser gentemot chefer, studenter och kollegor. De ska inte behöva vara någon buffert när arbetsgivaren har minskat resurserna, säger Blomqvist och resonerar vidare.

Läraryrket är lite speciellt på det sättet att lärare behöver regler som skydd gentemot arbetsgivaren, samtidigt som de inte vill vara styrda av regler så mycket att de förlorar sin yrkesspecifika frihet.

Över 80 procent av de tillfrågade lärarna i SCB-undersökningen säger att de väldigt gärna går till arbetet och de trivs med arbetsuppgifterna. Nästan alla lärare kan alltid eller oftast bestämma över uppläggningen av sitt arbete. Möjligheten att kontrollera och påverka på sin arbetssituation gör att de trots en stressfylld arbetssituation kan hantera denna stress bättre än många andra yrkesgrupper.

Å andra sidan ställer arbetsgivaren krav på lärarna om fortlöpande forskningsresultat, rapportskrivande, examinationer, nya ansökningar etc.

Olika viljor

Samarbete mellan olika personalgrupper är hög. Undervisande personal och forskare är dock inte lika villiga till samarbete som ej undervisande personal. Revirtänkande, konkurrens och ensamarbete försvårar gemensamma ansträngningar. Doktoranderna känner minst lojalitet mot andra.

Den svenska kompromissandan till trots uppger 43 procent av undervisande personal att de har varit i luven på sina kollegor någon gång under de gångna 12 månaderna. Bara 35 procent av dem har haft konflikt med sin chef eller andra personer t.ex. student-er.

Konkurrens en upphöjd princip

Lärarna anser att de måste jobba mera för att hålla sina positioner och forskningsresurser. Om de inte gör det finns det alltid någon annan som är beredd att ta jobbet.

Den akademiska världen är nästan den enda sektorn i modernt samhälle där konkurrensen är tillåts vara obegränsad. I övriga delar av samhället är konkurrensen reglerad, men i den akademiska världen är den fri, säger Göran Blomqvist.

Ökad press

Ungefär 40 procent av alla tillfrågade säger i SCB:s undersökning att de har tagit semester vid sjukdom i stället för sjukskrivning. Vanligast har det varit bland kvinnor i åldersgruppen 30-49. På Karlstadsuniversitet har man myntat begreppet ‘sjuknärvaro’. Där har Arbetsmiljöverket begärt en utredning, hur man kunde förbättra arbetsmiljöförhållanden så att personalen kan stanna hemma vid sjukdom. Arbetsgivaren har fått redovisa förslag för förbättringar mot vitesföreläggande på 100 000 kronor. Situationen lär ha blivit bättre efter efter inspektionen. Arbetsmiljöfrågor har inte varit aktuella på högskolan. Situationen är likadan i många andra högre lärosäten.

- Antalet sjukskrivningar har legat under många andra arbetsplatser. Kring 2000 har dem fördubblats. Den akademiska världen är en hård och utsatt arbetsmiljö. Pressen på lärarna har ökat mera än någon annan statsanställdgrupp, säger Blomqvist.

- SULF kommer att agera på olika sätt t.ex. genom Arbetsmiljöverket för att komma till rätta med arbetsmiljöfrågorna, lovar han. Samtidigt är det så att en ökande andel av forskningen finansieras med pengar som den enskilda forskare får efter att ha sökt.

Text och foto:
Kerttu Jokela

(painetun lehden s. 27-28)