Arbetsplanen grund för fungerande värdering av personlig prestation

Förhandlingarna om tjänstekollektivavtalet fortsätter och universitetens FOSU-anslutna intressebevakare måste denna vår i samråd definiera de gemensamma frågor som bör främjas utöver DNL samt formulera gemensamma målsättningar. Förtroendemännens ställning, samarbetsförfarandet samt trivseln i arbetet och arbetstiden kräver lösningar som nås i gott samförstånd.

I DNL-förhandlingsresultatet finns ett omnämnande att grunderna för förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktiges arvoden bör ses över. I det slutgiltiga av FOSU godkända avtalet bör ingå en formulering enligt vilken dessa gruppers verksamhetsförutsättningar förbättras och dessa uppgifter jämställs med övriga arbetsuppgifter.

När DNL-processen utvecklas och avtal i sinom tid sluts bör de FOSU-anslutna grupperingarna ha nått ett tillräckligt stort samförstånd om hur förhandlingsresultatet skall tillämpas. Detta realiseras på det lokala planet i ett gott samarbete värderingsgrupperna emellan och i form av likvärdiga bedömningar. Det är viktigt att nå samförstånd bland annat om hur den personliga lönedelen skall värderas och på vilka grunder detta skall ske, eftersom medlemmar i samtliga tre lärarorganisationer är verksamma i uppgifter både som värderare och som personer som skall värderas.

Personalen vid universiteten har efter förhandlingsresultatet 16.12. informerats om på vilken kravnivå de blivit placerade i värderingsprocessen i våras. I detta skede kan rättelse begäras genom en normal värderingsprocess: under vårens lopp bör varje arbetsuppgift granskas samt kontrolleras om det råder enighet om inplaceringen på kravnivån och inga åtgärder då behöver vidtas eller om en ny bedömning av kravnivån är nödvändig. Värderingsverksamheten är denna vår fokuserad på den personliga lönedelen: samtliga värderingar av denna lönedel görs på nytt eftersom också den forskande personalen nu finns på den undervisande personalens karta och grunderna härmed har justerats. Blanketterna och de preciserande kriterierna har reviderats.

I förhandlingsresultatet har bedömningen av den personliga arbetsprestationen förknippats allt tätare med arbetsplanen. Detta dokument är en väsentlig del av det existerande totalarbetstidsavtalet på 1600 timmar. Bedömningen av den personliga prestationen relateras till uppgifterna i arbetsplanen och värderingen sker utgående från arbetsuppgifterna i arbetsplanen på så sätt att den personliga prestationen relateras till de överenskomna uppgifterna. Diskussionerna om vilka arbetsuppgifter som skall ingå i planen förs när dessa sammanställs och godkänns - eventuellt som en del av ett utvecklingssamtal - inte i samband med lönesamtalet. Om arbetsplanen är omsorgsfullt utarbetad och om den efterlevs är den en god utgångspunkt för bestämmandet av den personliga lönedelen.

Arbetstidsavtalet är fortfarande i kraft till alla delar, också vad gäller det så kallade undervisningstaket. Arbetsplanen på 1600 timmar är ett hjälpmedel för planeringen, inte ett kontrollmedel: den undervisande personalens arbete följs upp på basis av arbetsprestationer och -resultat, inte på basis av tid eller tidsperioder, står det i avtalet.

Arbetstid och trivsel på arbetsplatsen är allt tätare förknippade med varandra. När jag diskuterar vårt arbete med kolleger får jag alltför ofta höra om utmattning och tidsbrist. Orsaken finns inte i själva arbetet eller i vad arbetet består av, inte hos arbetskamraterna eller förmännen, orsaken finns i alltför mycket arbete, och arbetet upptar all tid. Det är inte möjligt för läraren att sköta sitt arbete på ett föredömligt sätt och också ha fritid, familjeliv och få tillräcklig vila.

Hur kan vi själva bidra till att avtalen håller och att den undervisande personalens arbetstider som bevisligen överskrider avtalets bestämmelser skall vara rimliga? Vi kan utarbeta vår egen arbetsplan omsorgsfullt och se till att den är realistisk: vi bör beakta samtliga arbeten och bokföra korrekt det antal timmar som varje arbetsuppgift kräver. Vi har också rätt att kräva att arbetsplanen revideras ifall uppgifterna på ett väsentligt sätt förändras: om arbetsuppgifterna blir fler måste något tas bort.

Ingen kan förutsätta att en lärare skall acceptera oavlönat övertidsarbete och det kommer an på envar att fatta beslut om att antingen ge efter eller vägra.

Personalorganisationernas uppgift är att ge medlemmarna råd och stöd i alla problem, också i den korrekta tillämpningen av arbetstiden, samt att föra saken vidare ifall ingen rimlig tolkning på annat sätt kan åstadkommas.

Tuula Hirvonen
ordförande
Universitetslektorernas förbund