Antoine Laurent de Lavoisier
och universitetsreformen
A.L. Lavoisier var en av den moderna vetenskapliga
kemins fäder. Han är känd som mannen bakom
en del grundprinciper i kemi, och många av
hans teser gör sig gällande även i dag. Han formulerade
lagen om massans bevarande, vidareutvecklade
den kemiska terminologin och var med
om att identifiera och namnge syret. Lavoisier
blev ett av offren för den franska revolutionen
och avrättades år 1794. Han ansökte om uppskov
för verkställighet av dödsdomen tills han skulle ha
fullbordat en serie experiment, men ansökan avslogs
med kommentaren “Republiken behöver
inga vetenskapsmän.” Lavoisiers betydelse för naturvetenskapernas
utveckling belyses bäst genom
att citera matematiker J.-L. Lagrange: “Att kapa av
huvudet tog dem bara ett ögonblick, men för att
skapa ett likadant kan Frankrike behöva ett århundrade.”
Den nya universitetslagen har nu trätt i kraft i
sin helhet. Samtidigt har man genomfört vissa
strukturella reformer (Aaltouniversitetet, Östra
Finlands universitet, annektering av Åbo handelshögskola
till Åbo universitet). Universiteten är
fortfarande sysselsatta med strukturell utveckling,
och de uppmuntras till att skapa strategier och
profilera sig i och med att de ska beakta näringslivets
behov och de lokala omständigheterna. I universitetens
nya finansieringsmodell allokeras den
största enskilda potten, ca 20 %, utgående från utbildningsområdena
och den strategiska planeringen.
Det som kan utgöra den stora stötesstenen för
universitetsreformen är den knappa statliga finansieringen
och dess ojämna allokering mellan
universiteten. I årets budget beviljades Aaltouniversitetet
56 miljoner euro mer än i fjol. De övriga
femton universiteten fick ett löfte om en tilläggsfinansiering
på futtiga 17 milj EUR. Om vi från
detta belopp avdrar allt det som underdimensionerats
eller helt förbisetts i budgeten, d.v.s. de
nedskärningar som baserar sig på produktivitetsprogrammet,
arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift,
lönepåslagen och kompenserandet
av mervärdesskatten, krymper realvärdet på
budgeten för nämnda femton universitet med 40
miljoner euro i förhållande till anslagen för i fjol. Inte ens Aaltouniversitetets tilläggsfinansiering
tillåter några omfattande utvecklingsåtgärder. På
grund av lågkonjunkturen har det också varit
svårt att hitta privata finansieringskällor, och
donationerna har i första hand riktats till Aaltouniversitetet.
Vid Uleåborgs universitet är budgetunderskottet
så omfattande att man har inlett samarbetsförhandlingar
för att minska antalet personår med
180. Samarbetsförhandlingarna omfattar förutom
stödpersonalen i universitetets samtliga enheter
också hela personalen i vissa enheter. I sitt ekonomiska
trångmål är Uleåborgs universitet det första
som drabbats av drastiska nedskärningar sedan
den nya universitetslagen trädde i kraft, men sannolikt
är att det inte förblir det sista.
Den otillräckliga statliga grundfinansieringen
påverkar även universitetens profil. Om verksamheten
i hög grad baserar sig på extern finansiering
kan det hända att universiteten inte kan definiera
sin profil självständigt. Då universiteten sedan
också självmant koncentrerar sig på de vetenskapsgrenar
som prioriteras enligt den externa finansieringens
villkor, kommer det att vara mycket
svårt att utveckla de discipliner som inte har någon
direkt anknytning till finansiärernas intressen.
Medan universitetsreformen förbereddes uttryckte
man på många håll sin oro för bildningsuniversitetets
framtid. Under pågående lågkonjunktur
kan oron på ett fatalt sätt bli verklighet.
Man kan bli tvungen att göra nedskärningar i
eller helt slopa discipliner som inte hör till de prioriterade.
Såsom vi kunde konstatera på 1990-talet,
då man lade ner enheter i odontologi och
byggteknik, kan nedläggningarna ske mycket
snabbt. Nu när det finns behov att återigen utvidga
dessa utbildningsområden har man märkt att
en nystart ingalunda är lätt eller snabb. Lagranges
kommentar om Lavoisier kan mycket väl vara aktuell
inom mången för vetenskapen eller universitetens
utveckling viktig disciplin.
Risto Laitinen
ordförande, Professorsförbundet
|