Grundforskning är innovativt
Europeiska kommissionen har föreslagit ett projekt
som ”flaggskepp” för den av EU-staterna godkända
Europa 2020-strategin. Projektet Innovationsunionen
ska förstärka den europeiska forskningens position.
Vi behöver innovationer för att kunna möta
svåra samhälleliga utmaningar som energiförsörjning,
klimatförändring, hälsohot eller den åldrande
befolkningen.
I sig är idén med Innovationsunionen bra: vetenskap
och forskning betraktas som ett medel att öka
medborgarnas välstånd. Grunden för det europeiska
kunnandet blir starkare och infrastrukturen för
forskning bättre, och hela forskarkarriären utvecklas.
Europa behöver en miljon nya forskarjobb för att
kunna konkurrera med USA och Asien. Unionens
ambitiösa mål är alltså att utveckla det europeiska
forskningsområdet.
Tyvärr är det då fråga om just innovationsinriktad
forskning. Grundforskningen lyfts inte till den ställning
som den förtjänar. I fokus står innovationer med
ekonomisk nytta, och därför vill man skapa starka
kontakter mellan forskning och företagsvärlden.
Grundforskningen omnämns inte.
Begreppet blue sky research, forskning av nyfikenhet,
förekommer en gång: forsknings- och innovationskedjan
måste bli konsekvent ända från ”blue
sky research” till dess den färdiga produkten kommer
på marknaden.
Innovationsunionen är ett belysande exempel på forskningspolitiken
på 2000-talet. Enligt Finlands Akademis
utredning ”Forskningspolitikens medel och
praxis” heter universitetens internationella trender
på 2000-talet bl.a. innovationer som utgångspunkt,
marknadsorientering och företagsvärldens modeller.
Till slagorden hör toppkunnande, prioritering och
prioriterat område.
Visserligen har olika länder i Europa valt att i den
nationella forskningen prioritera exakt samma områden: data- och kommunikationsteknologi, biovetenskaper,
nanoteknologi, miljö- och energiforskning.
En universitetsanställd kopplar ihop grundforskningen
med vetenskapens frihet. Hur ska grundforskningens
möjligheter påverkas av arbetet kring innovationer
med ekonomisk nytta som mål, eller av klart
definierade prioriterade områden inom forskning? Är
min vetenskapsgren med när mitt universitet definierar
sin forskningsprofil?
Sådana frågor rörde sig i huvudet på de forskare,
lärare och biblioteksanställda som i november besvarade
Professorsförbundets och Forskarförbundets gemensamma enkät. 59 % höll med om att den akademiska
friheten vid universiteten har minskat. Samma
syn kommer ännu starkare fram i Professorsförbundets
egen medlemsenkät, vars resultat publiceras
snart. Rentav 71 % av 760 professorer säger att den
akademiska friheten vid universiteten har minskat
under de senaste fem åren.
Naturligtvis är en fri akademisk och forskarbaserad
forskning utan tematisk bindning inte någon motsats
till tematisk, innovationsinriktad eller tillämpad
forskning. Båda behövs.
Ändå bör den offentliga finansieringen rikta sig
allt klarare till grundforskningen. Det är den som
också innovationerna baserar sig på.
Maarit Valo
maarit.valo@jyu.fi
ordförande, Professorsförbundet
17.3.2011
- Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 4
|