Enligt dekanus Fritjof Sahlgren har planeringen av ett helt nytt nordiskt samarbete inneburit en omfattande byråkrati och mycket att lära sig. – Men det är svårt att lära sig om man inte sätter i gång.

Över gränsen

Åbo Akademi vill utbilda lärare i Sverige och öppna vägen för andra finländska universitet. Att få fotfäste på marknaden i ett annat land är dock inte lätt.

Den i Åbo och Vasa verksamma Åbo Akademi kan om ett år ha ett campus även i Sverige. Universitetet vill starta en klasslärarutbildning i vårt grannland hösten 2022. Enligt dekanus Fritjof Sahlström är det fråga om ett i finländska förhållanden exceptionellt nordiskt samarbete.

— Jag är rätt så säker på att andra finska universitet inte har haft samma typ av projekt.

I Åbo Akademis plan är det inte fråga om utbildningsexport. Universitetet skulle således inte erbjuda utbildning i Sverige mot betalning genom eget företag. Det som Åbo Akademi vill är att exportera sin egen finländska lärarutbildning i dess nuvarande form till Sverige. Bakom idén finns universitetets strategiska strävan efter nordiskt samarbete och en skriande lärarbrist i Sverige.

— Både där och i de andra nordiska länderna litar man väldigt mycket på finsk lärarutbildning, berättar Sahlström.

Sahlström berättar inte i detta skede vid vilket svenskt universitet Åbo Akademis utbildning är avsedd att organiseras.

— Vi har haft intresserade förfrågningar om samarbete från flera universitet och har fört diskussioner med flera parter.

Enligt den nuvarande planen är det meningen att varje höst välja 40 studerande till Åbo Akademis lärarutbildning i Sverige. Dessa skulle avlägga samma utbildningshelhet som de studerande som blivit antagna till lärarutbildningen vid Åbo Akademi i Finland. En del av föreläsningarna skulle vara gemensamma, m.a.o. skulle svenskarna delta i undervisningen på distans via internet.

— En bra lärarutbildning kräver ändå närvaro och undervisning på campus. Det skulle förverkligas i Sverige, säger Sahlström.

Behörighetskraven för klasslärare är identiska i Sverige och Finland, vilket gör att de som avlagt Åbo Akademis lärarutbildning har lärarbehörighet i båda länderna även i detta nu. Enligt universitetets utredning finns det inte heller andra formella hinder för det planerade utbildningssamarbetet. Den största frågan gäller vem som ansvarar för kostnaderna för utbildningen som för studenterna själva är kostnadsfri.

Enligt Sahlström skulle Åbo Akademis finländska lärarutbildning i Sverige kosta cirka en miljon euro per år. Det krävs pengar i synnerhet för att betala lönerna till cirka tio personer som ska anställas i Sverige. Målet är att samla in en stor del av pengarna från privata svenska donatorer.

För tillfället underhandlar Åbo Akademi också med Undervisnings- och kulturministeriet. Enligt Sahlström är det i sig en bra fråga varför Finlands undervisningsministerium skulle finansiera utbildning i Sverige. Han själv motiverar det finansiella stödet med att projektet konkretiserar det nordiska samarbetet samt förbättrar Åbo Akademis och svenska språkets ställning.

— Det här förstärker den svenskspråkiga lärarutbildningens fortsättning i det tvåspråkiga Finland. Vi hoppas också att det genom den här sortens samarbete kommer fler människor till Finland från Sverige och övriga Norden för att forska och undervisa.

Enligt Sahlström skulle projektet också förbättra de finländska anställdas ställning vid Åbo Akademi, för antalet anställda skulle öka och universitetet skulle få nytt kunnande.

Universitetsledningens mål är att organiserandet av lärarutbildning i Sverige är bara en upptakt. Språket för internationellt samarbete är oftast engelska, men Åbo Akademi anser att koncentrera sig på den egna specialiteten, dvs. svenska språket, utgör ett bättre alternativ. Enligt universitetets utredning bor det utanför Finlands gränser 24 miljoner människor som förstår svenska, och det finns intresse för utländsk utbildning, bara den är högklassig.

— Om tio år har vi campus och olika slags utbildning åtminstone i Sverige, Norge och Danmark. I Vasa och Åbo är det flera nordiska studerande och lärare än nu, visionerar Sahlberg.

Åbo Akademi önskar att dess erfarenheter kommer att hjälpa andra finländska universitet i ett internationellt samarbete av nytt slag. Det kan dock vara besvärligt att kopiera exakt samma modell. Enligt Sahlström är det lättare och billigare för ett universitet att exportera en egen existerande utbildningshelhet i stället för att bygga upp en helt ny på ett främmande språk och med olika behörighetskrav. Detta kan utesluta potentiella mottagarländer och utbildningsinnehåll.

Förutom svenska språket har Åbo Akademi haft en fördel i att vara ett litet universitet.

— De stora universiteten ser inte oss som konkurrenter som tar alla studerande, flinar Sahlgren.

Svensk översättning:
Leena-Maija Åberg-Reinke

---