I Tjeckien pågår en livlig
debatt om vikten av
högre utbildning
År 1998 fick Tjeckien en ny högskoleförordning,
där statens roll minskades
markant. Den nya förordningen öppnade
också upp för privata universitet.
Idag finns ett 40-tal sådana. Bakom står
ofta privata organisationer eller mecenater.
- De privata universiteten är fortfarande
små och vi har inte lyckats organisera
personal där. Däremot händer det att
de hör av sig till oss när de har problem,
berättar František Barták, som leder
Tjeckiens universitets- och högskoleanställda.
“Fackföreningarnas Hus” är en jätteskrapa, på promenadavstånd
från Václav-platsen i centrala Prag. Till
det yttre har denna trista och murriga koloss knappt
förändrats sedan år 1989, då den så kallade sammetsrevolutionen
förvandlade Tjeckoslovakien till en demokrati.
- Men för oss inom högskoleväsendet har förutsättningarna
förändrats totalt, fastlår František Barták,
som tar emot oss i ett anspråkslöst rum på sjunde
våningen.
År 1990 återuppstod den akademiska
friheten
Redan år 1990 kom en ny högskoleförordning, som
återgav högskolan dess akademiska frihet, må vara att
staten fortfarande stod som ägare.
Ett annat viktigt steg var, att forskningen återfördes
till högskolorna efter att - enligt sovjetisk modellha
sorterat under Vetenskapsakademin.
- För facket fick sammetsrevolutionen också stora
konsekvenser. Tidigare hade vi ett enda lärarfack,
nu bröt vi högskolelärare oss ut och bildade en egen
fackförening, berättar František Barták, som varit ordförande
i drygt tio år.
Från 1990 har VOS (Vysokoškolský Odborový Sváz
= Fackförbundet för högskolan) varit en reell förhandlingspart,
med utbildningsdepartementet som motpart.
I och med att Tjeckien åter fick en ny högskoleförordning,
1998, decentraliserades förhandlingarna.
- Det är bara vi inom högskoleväsendet som har
denna modell, övriga lärare förhandlar fortfarande
centralt. Jag måste säga, att den decentraliserade modellen
mest varit av godo.
- Som facklig grundorganisation har vi nu möjlighet
att yrka extra påslag för särskilt förtjänta personer.
Men det är grannlaga. Vi måste också se till att
löneskillnaderna inte blir för stora samt värna kollektivets
köpkraft.
Professorer tjänar drygt 55 000 tjeckiska
kronor
Under kommunismen kunde lönen för en professor
(som dessutom förväntades vara partimedlem) vara
ungefär dubbelt så hög som för en arbetare. Den senaste
statistiken, som förbundsordförande Barták förser
oss med, anger 18 000 tjeckiska kronor som medellön
för en arbetare (100 tjeckiska kronor är 3,70
euro).
Samma statistik berättar att en professor tjänar
drygt 55 000 tjeckiska kronor, en docent 42 000 och
en assistent 29 000.
- För nyanställda assistenter är lönen ännu lägre.
Lägg till det att en trea i Prag kostar minst 10 000
tjeckiska kronor i månaden…
- Något vi inom VOS drivit och nu även börjat fått
gehör för är, att det på de lokala högskolorna ska
instiftas särskilda sociala fonder, som hjälper nyexaminerade
lärare genom exempelvis subventionerat
boende.
Statens roll har minskat markant
År 1998 fick Tjeckien en ny högskoleförordning, där
statens roll minskades markant. Den innebar att högskolorna,
exempelvis Karlsuniversitetet, fick tillbaka
sin egendom i form av byggnader etc och därmed åtnjuter
en helt annan ekonomiskt frihet. Staten står
dock kvar som huvudfinansiär.
Endast två högskolor i Tjeckien, drivna av polisen
respektive militären, är idag fullt ut statliga.
Den nya förordningen öppnade också upp för privata
universitet. Idag finns ett 40-tal sådana. Bakom
står ofta privata organisationer eller mecenater. Så har
exempelvis bankväsendet ett eget privat universitet.
- De privata universiteten är fortfarande små och
vi har inte lyckats organisera personal där. Däremot
händer det att de hör av sig till oss när de har problem...,
berättar František Barták och skrattar.
Begreppet högskola kan, som synes, i Tjeckien
betyda flera olika saker. Som en precisering används
ibland begreppet “högskola av universitetstyp”. Kriteriet
är, att man där ska kunna avlägga doktorsexamen.
Av landets 25 offentliga högskolor är detta möjligt
vid 24. På de privata universiteten är dock, ännu,
bachelor den högsta examen.
Allmer pengar kommer utifrån
Även i Tjeckien pågår en livlig debatt om kunskapssamhället
och vikten av högre utbildning. De senaste
fyra åren har det, enligt František Barták, skett en 70-
procentig ökning av statsanslagen till densamma.
- Men vi har även en utveckling, där alltmer pengar
kommer utifrån. Stora tekniska högskolor har
forskningsprojekt tillsammans med amerikanska firmor.
- Utbildningar på tjeckiska språket får högskolorna
inte ta betalt för, men det blir nu allt vanligare även
med avgiftsbelagda kurser på engelska.
- Differentieringen återspeglar sig i lärarlönerna.
En teknisk högskola kan ha en högre lönepott per capita
än exempelvis Karlsuniversitetet. Det har visserligen
världsrykte vad gäller exempelvis egyptologi,
men det är inget ämne som drar in stora pengar…
Bologna är i princip genomfört
EU-medlemskapet har öppnat nya dörrar för tjeckerna.
Tidigt började man arbeta på att fylla kriterierna
för Bologna-processen. I ett tillägg till 1998 års högskoleförordning,
år 2001, blev de tre nivåerna obligatoriska.
- Utbildningsministeriet trycker på och idag är
Bologna i princip genomfört. Du ska kunna ta din
bachelor exempelvis i Plzeò, din magisterexamen i
Prag och doktorera utomlands. Ett område där trestegsmodellen
ännu ej lyckats är vår läkarutbildning,
förklarar Barták.
Endast 10 % av professorerna är kvinnor
Ett område där utvecklingen definitivt ej kan sägas vara särskilt lyckad är jämställdheten. Inte nog med
att det är tunnsått med kvinnor inom högskoletoppen
(endast tio procent av professorerna är kvinnor).
En undersökning visar, att medan tjeckiska kvinnor i
gemen tjänar 84 procent av vad männen gör, så är
motsvarande siffra för kvinnor med magisterexamen
eller högre endast 74 procent.
Utbildningsministeriet försöker trycka på med
jämställdhetsplaner, men det går trögt. Dock har
exempelvis ett nationellt nätverk för kvinnliga forskare,
• ena ja vda (“Kvinna och vetenskap”), bildats.
- Det här är ingen fråga vi för tillfället driver fackligt,
säger František Barták, vars minimala kansli för
övrigt består av endast två heltidsanställda… kvinnor.
Nej, det allt överskuggande problemet just nu för
VOS tycks vara medlemsutvecklingen. Man är idag
8 000 medlemmar och potentialen inom det offentliga
högskoleväsendet är runt 35 000 (en egenhet i
Tjeckien är att även t ex vaktmästare och chaufförer
inom högskolan organiseras i VOS).
- Trots att det gått 17 år sedan sammetsrevolutionen,
så har facket fortfarande en sorts Kain-stämpel
för många tjecker, säger František Barták.
Tuffa förhandlingar förväntas
I januari 2007 fick Tjeckien, efter månader av väntan,
en ny regering. Den består av de konservativa medborgardemokraterna,
kristdemokraterna samt de gröna.
Ny utbildningsminister är de grönas Dana Kuchtová.
- Ett centralt löfte för den nya regeringen är att
minska underskottet i statsfinanserna. Därför kan vi
antagligen se fram mot tuffa förhandlingar, avslutar
fackordförande Barták.
Text och foto: Sören Viktorsson
Onko yliopisto bisnes vai
jotain muuta?
Yliopistojen rakenteellista kehittämistä ja yliopistojen
perustarkoitusta mietitään paraikaa myös Virossa.
Universitas-ammattiliiton puheenjohtaja Toivo
Roosimaa kertoi maansa ajankohtaisesta tilanteesta
Tieteentekijöiden liiton luottamusmiehille Tallinnassa
16. maaliskuuta.
- Yliopistojen tehtävä on ’ottaa sumua pois’, kuvaili
Roosimaa yliopiston tehtäviä. Virossa keskustellaan
nyt siitä, onko yliopisto bisnes vai jotain muuta.
Roosimaa toimii professorina Tallinnan teknillisessä
yliopistossa. Hän kuuluu myös viisijäseniseen
Viron presidentin neuvostoon. Tässä neuvoa-antavassa
elimessä hän edustaa tiedeasioiden asiantuntemusta.
Roosimaa tuntee hyvin suomalaisen yliopistokeskustelun
ja palkkatason, joita hän seuraa mm. Acatiimin
välityksellä. Viime vuonna hän työskenteli myös
TKK:lla Otaniemessä.
- Suomessa professorin palkka on noin neljä kertaa
korkeampi kuin Virossa, jossa professori saa noin
1000 euroa kuukaudessa. Lähtijöitä ulkomaille, mm.
Saksaan, Englantiin ja Ruotsiin onkin paljon. Monilla
on myös kaksi työpaikkaa.
Roosimaan mukaan Viron uusi hallitus on luvannut,
että yliopistopalkkoja tullaan korottamaan 40-50
prosenttia. Tähän on kuitenkin vaikeaa löytää rahoitusta.
- Tilanne voi kuitenkin mennä vain parempaan
suuntaan, hän totesi. |