Mobilitet ett krav
för belgiska forskare
Belgien investerar mer i forskning och har passerat Finland på
den europeiska rankinglistan. Samtidigt har belgiska forskare
krav på sig att vara rörliga — annars kan de aldrig göra karriär.
I höstas varnade Finlands Akademi för att finländsk
forskning börjar tappa mark när olika
länder i Europa jämförs med varandra. Avståndet
till de starkaste länderna ökar och de
som legat efter Finland närmar sig.
Acatiimi har besökt Belgien, ett av de länder
Finland ofta jämför sig med. Belgien har alltid legat
strax över det europeiska genomsnittet och hör till
de länder som de senaste åren ökat anslagen till forskning
mer än Finland.
Ward Ziarko, avdelningschef på den statliga belgiska
forskningsmyndigheten Belspo, tycker att den
oro Finlands Akademi visar är överdriven.
— Vi jämför oss ofta själva med Finland och säger
att vi vill bli lika bra som ni, säger han.
EU:s tillväxtstrategi för de kommande tio åren
— Europa 2020 — har som ett av sina mål att medlemsländerna
ska satsa minst tre procent av sin BNP
på forskning och utveckling. Finland ligger över den
gränsen, även om positionen i förhållande till flera
andra europeiska länder inte längre är lika stark.
Tydligare profil
För att vända utvecklingen behöver universitet och
forskningsorganisationer profilera sin forskning och
fokusera mer på sina styrkor, konstaterar Akademin.
Samarbetet behöver öka, såväl mellan forskare inom
landet, som med kolleger i andra länder.
Statistiken innehåller en del fallgropar, framhåller
Ward Ziarko. För små länder är till exempel den
mängd forskning som förekommer inom näringslivet
ofta avhängig av några få multinationella företag.
— De skandinaviska länderna har ju specialiserat
sig på sektorer där företagen varit tvungna att investera
mycket i forskning. När Nokia går bra går hela
Finland bra och vice versa.
Den belgiska forskningens kostnader är cirka 8,7
miljarder euro per år. Av dessa är 2,4 miljarder offentliga
medel — för några år sedan var motsvarande summa
2,0 miljarder.
— Plötsligt började belgiska myndigheter tillföra
nya pengar genom att införa skattelättnader. På det
sättet har universiteten och forskningen inom företagen stärkts med nästan 700 miljoner euro genom att
arbetsgivarnas lönekostnader för forskarna minskar.
Dessutom har skattelättnaderna inneburit ett tillskott
på nästan 500 miljoner euro för större innovationsrelaterade
projekt, säger Ward Ziarko.
Han pekar på andra framgångsfaktorer: Några av
de belgiska universiteten hör till de europeiska lärosäten
som fått mest stöd från EU:s ramprogram. Belgien
hamnar också högt när man mäter antalet egna
publiceringar och gemensamma publiceringar med
universitet i andra länder.
Starka regioner
Belspo är en del av den federala nivån och därmed
ansvarig för till exempel landets omfattande rymdforskning.
Myndigheten förser också universitet och
forskningsinstitutioner med internettjänster via det
nationella forskningsnätverket.
I den federala statsbildningen har de tre regionerna
Flandern, Bryssel och Vallonien en mycket
stark ställning. De sköter det mesta som har en avgörande betydelse för invånarnas och företagens
vardag. Universiteten och forskningen lyder däremot
under språkgemenskaperna, som är en annan administrativ
nivå. Det finns tre: den nederländsk/flamländska,
den franska och den tyska.
Att forskningen i första hand är en regional fråga
gör att den inte påverkats särskilt mycket av de många
regeringskriser Belgien haft de senaste åren. För några
år sedan fanns under ett och ett halvt år ingen federal
regering.
— På federal nivå brukar vi inte lansera någon nya
forskningspolitik just då. Vi har en tradition av att
under perioder med regeringskriser inte sjösätta nya
stora projekt. Varken politiker eller myndigheter vill
spendera pengar på områden där en kommande regering
ändå borde få vara med och ge sin syn på inriktningen.
Stor mobilitet
Belgiska forskare är av tradition mycket rörliga, både
inom landet och utomlands.
— Du kan inte bli professor om du inte har studerat
och forskat vid flera universitet i landet eller
utomlands. Systemet uppmuntrar att forskare reser
till andra länder och gästforskar. När de kommer hem
har de kvar alla kontakter och kan bygga vidare på
sina nätverk, säger Ward Ziarko.
Belgien är också attraktivt för utländska forskare
och ett populärt land att doktorera i.
— De lockas hit av hög kvalitet på forskningen,
och att den är hög beror till stor del på att universiteten
drivs självständigt och kan fokusera på kvalitet.
Forskarnas rörlighet och universitetens förmåga
att locka till sig utländska gästforskare hör till det som
gör Belgien intressant för andra länder.
Finska universitet behöver fokusera
Riitta Mustonen delar uppfattningen att strategiska
val och fokus på universitetens styrkor kommer att
vara avgörande under de kommande åren. Hon har
just börjat arbeta som utvecklingsdirektör vid Åbo
universitet, efter två år som biträdande direktör vid
Nordforsk, där hon var ansvarig för utvecklingen av
det nordiska och europeiska samarbetet.
— Universiteten förväntas fortsätta sin omstrukturering,
profilering och sitt nätverkande. De måste
också hitta nya sätt att stärka samarbetet med
utländska universitet och forskningsinstitutioner.
Naturligtvis är ett av de viktigaste målen att öka
antalet gemensamma publikationer, säger Riitta
Mustonen.
Internationellt samarbete är viktigt ur olika kvalitetsaspekter,
men också för att det hjälper till att förnya
idéer, bygga upp kontakter och öka forskarnas rörlighet.
Krav på ökad insyn
— Vägen framåt går via en långsiktig och hållbar
strategi. Samtidigt behöver universiteten också vara flexibla och kunna ta med den föränderliga miljön i
beräkningen, säger hon.
Den snabba förändringen av framsteg inom
forskningen — både hur den utförs och hur den är
organiserad — belyser en växande efterfrågan på
strategiskt tänkande.
— Det verkar som universiteten inte längre kan
ta något för givet.
Samhället kommer att förvänta sig mer av sina
investeringar, vilket innebär att universiteten också
måste beakta effekterna av forskning. Detta bör
förstås mycket brett, inklusive till exempel sociala
innovationer.
— Politikerna behöver nya aktörer som kan dela
utmaningen att lösa ekonomiska, politiska och sociala
problem. Men vi bör inte enbart se forskningen
som ett verktyg kopplat till att öka tillväxten och
skapa nya arbetstillfällen i samhället. Vi behöver
också förstå att forskningen har ett värde i sig för
samhället, säger Riitta Mustonen.
Fakta
- Belgien är sedan 1993 en federal stat som består av de
tre regionerna Flandern, Vallonien och Bryssel. Landet är
också indelat i tre språkgemenskaper: den nederländsk/
flamländska, den franska och den tyska. Flandern och
den flamländska språkgemenskapen sammanfaller helt.
Vallonien är i huvudsak franskspråkig. Regionen Bryssel
är formellt tvåspråkig (flamländska och franska), även
om en stor majoritet av invånarna är fransktalande.
- Vid sidan av regionerna och språkgemenskaperna finns
också fyra språkområden: det flamländska, det franska,
det tvåspråkiga (i Bryssel) och det tyska.
- Belgien är dessutom indelat i tio provinser och 589
kommuner, där de folkvalda församlingarna leds av
guvernörer respektive borgmästare.
- Den federala regeringen sköter i huvudsak utrikes-,
finans-, social- och rättspolitik samt inrikes säkerhet.
Källa: Utrikespolitiska institutet (Stockholm).
Text Torbjörn Tenfält
Foto Magnus Hartman
- Painetussa lehdessä sivu 34
|