Ledare

Grundsakerna består

Med cygne noir (“svart svan”) avses en exceptionell händelse med enorma konsekvenser, något överraskande och oerhört som efteråt känns uppenbart och möjligt. Begreppet lanserades ursprungligen av den i Libanon födda ekonomen Nassim Taleb i boken The Black Swan: The Impact of the Highly Improbable.

COVID-19-Pandemin har kallats för en svart svan. Taleb godkänner dock inte tolkningen utan karakteriserar pandemin som en vanlig ”vit svan”, något oundvikligt. Å andra sidan påminner dess drag starkt om olika svarta svanar beskrivna av den norska professorn Terje Aven. Den första av dem är ett tidigare obekant fenomen som ingen kunde förutse. Den andra är ett för somliga bekant men för de berörda okänt fenomen. Den tredje beskriver ett känt fenomen som uppfattats som högst osannolikt men som ändå sker.

De svarta svanarna förändrar vårt tänkande radikalt, men de sjunger om den solida grunden som vetenskapen vilar på. Första svanen berättar om behovet av mångsidig grundforskning. Det okända bör betraktas ur flera synvinklar utan att begränsa sig till teman som lätt kan utnyttjas i praktiken. I annat fall ligger vi på brunnsbottnen och stirrar på en liten bit himmel utan att se alternativ och blir överraskade av hotbilder.

Andra svanen prisar nyttan med tvärvetenskaplighet, öppenhetens styrka och vikten av offentlig diskussion. Alla vinner då professorerna samt de övriga lärarna och forskarna diskuterar de nyaste forskningsrönen i offentlighet och på sina lektioner. Vetenskapen utgör en solid grund för planering av praktiska åtgärder, och fastän vi i tidningarna läser om antalet insjuknade och kanske sörjer över dem som vi förlorat, räddas många av vetenskapligt baserad kunskap. Och diskussionen behöver inte bara erbjuda nya medel eller stödja beslutsfattandet. Kultur och konst hör också till svåra dagar.

Tredje svanen varnar för arrogans. Medan kunskapen ökar korrigerar vetenskapen sig själv och vederlägger det som igår ansågs vara sanningen. Dock kan falsk information skada oss genom tidigare beslut, och ny kunskap gör inte gamla misstag ogjorda. Forskaren har stort ansvar, vilket betonar vikten av god vetenskaplig praxis. Å andra sidan bryr sig fanatiska åsikter föga om självkritisk vetenskap, och den akademiska trovärdigheten golvas redan innan matchen börjat. Men visst tampas också andra institutioner med problem kring trovärdighet. Inte heller stiftelsen World Economic Forum förutsåg pandemins omfattning och sannolikhet i sina riskrapporter på över ett årtionde. Hur lätt skulle det inte vara att låta skadeglädjen lysa.

Till sist några konstruktiva ord om pengar. I dessa dagar behandlar regeringen budgeten. Det är positivt att finansministeriet i sitt förslag inte har skurit ner finansieringen av Finlands Akademi. Finansieringen möjliggör även COVID-19-projekt utan att detta skulle minska anslagen för övrig forskning.

Positivt är också förslaget om företagens extra skatteavdrag gällande utgifter i samband med forskningsoch innovationsprojekt som genomförs tillsammans med högskolor och forskningsanstalter. Det skulle ge företagen möjlighet att aktivera sitt forskningssamarbete och påvisa fördelarna med eventuell fortsatt möjlighet till avdrag. Jag hoppas att regeringen i sina separata framtidsinvesteringar ser forsknings- och utvecklingsverksamheten som en av framtidens byggstenar.

Däremot var förberedandet av EU:s forskningsfinansiering en besvikelse. De tidigare planerna att öka finansieringen har krympt. Blickarna riktas nu mot EU-parlamentet som har krävt förändringar i resultatet av Europarådets maratonmöte. Slutresultatet bör vara en tydligare framtidsriktad FUI-finansiering.

COVID-19 är varken mänsklighetens första eller sista motgång. Vi kommer att klara också detta, och lösandet av globala problem är fortfarande ett bra investeringsobjekt.

---