Vikten av klara definitioner
Under Forskarförbundets och Professorsförbundets
vårseminarium ”Yliopistojen uudet (v)aatteet”
diskuterades möjligheterna för de nyskräddade
universiteten att svara på de stora förväntningarna
som nu ställs på dem. Man var bekymrad
över personalens ställning i dessa samarbetsförhandlingens
tider, men de nya karriärmodellerna
för forskare ingöt också förtroende för
framtiden. Förbryllning och spänningar uppstod
än en gång då man diskuterade olika uppfattningar
om storleken på universitetens anslag, resultatsstyrningen
och kvoten studerande/lärare. Dessa
spörsmål är goda exempel på hur olika definitioner
av begrepp kan väcka starka känslor men
generera svaga resultat och lösningar på problemen.
En förutsättning för att åstadkomma goda
lösningar på stora frågor är att begreppen är klart
definierade och att ett samförstånd angående
begreppens innebörd råder. Då kan man också
undvika frustration över att tala förbi varandra.
Luddiga definitioner borde inte användas som
maktmedel.
Alla som tillhör universitetens undervisningsoch
forskningspersonal skall både forska och undervisa.
Detta påstående har blivit ett mantra,
som nu skrivits ned i det nya arbetsavtalet. Undervisningsministeriet
har därmed resolut förskönat
statistiken beträffande kvoten studerande/
lärare. Dessvärre har man på grund av bristande
resurser inte, med ökad frekvens, kunnat rekrytera
kvalificerad undervisnings- och forskningspersonal
till universiteten. Undervisningen sköts nu
med varierande framgång av studeranden, som
befinner sig i olika skeden av sina studier. Kompetens
att undervisa evalueras ju först när personen
söker en docentur eller ett arbetsförhållande på
nivå tre eller fyra på karriärstegen. Det är också
oklart hur man definierar undervisning. Vad är
undervisning och vad skall den innehålla? Det
finns undervisning av månget slag och mången
kvalitet.
Fakulteten och institutionerna vid universiteten
ger alla olika svar beroende på vem man frågar.
Som undervisning räknar en del handledning
av examensarbeten såsom essäer, pro gradun och
doktorsavhandlingar medan andra räknar enbart
föreläsningar. Till vilket moment skall man räkna personlig studiehandledning och mentorskap?
Dessa är verksamheter som för studeranden tros
spela en viktig roll vid förkortning av studietiderna.
Kvoten mellan studerande/ lärare borde indikera
något om resurserna eller effektiviteten undervisningen
sköts med. För att kvoten skall tyda
på något verkligt och anmärkningsvärt bör den
vara jämförbar med motsvarande siffror från länder
vi jämför oss med både vad beträffar innehåll
och mätteknik.
Enligt statistiken är vi också ett mycket forsknings-
och forskarorienterat land. Men är all
forskning verklig forskning eller borde man kanske
beteckna det ibland som analys, utredning eller
enkät? En bråkdel, endast tretton procent, av vår
forskning bedrivs av den kompetens en doktorsgrad
ger. Definitionerna har betydelse då man
bygger statistik på resultaten och gör jämförelser
med andra länder.
Under vårseminariet uppfattade man också
begreppet ”autonomt universitet” på många sätt.
Det är inte alltid lätt att i diskussioner och ur
skrifter förstå vad man egentligen menar med ordet
autonomi. Talar man om universitetens ekonomiska,
administrativa eller akademiska autonomi?
Universiteten är ändå i praktiken alltid i någon
mån styrda av statens och tidens ekonomiska,
sociala och politiska krav. Doktor Jarkko Tirronen
påstår i sin nyutgivna bok ”Yliopistoa etsimässä”
att autonomi är ett relativt begrepp. Han gestaltar
tanken om universitet och dess väsen genom fem
modeller. Som modell för bildningsuniversitet
räknar han Liberal education och Humboldt universiteten.
Service- och marknadsuniversiteten
benämner han som moderna universitet. Som en
femte modell målar han upp hur ett modernt
forskningsuniversitet kunde se ut. Universitetsmodellerna
kan dessutom i praktiken förekomma
samtidigt och lagrade på varandra. Detta kan
förklara varför begreppen inte alltid är så tydliga.
Säkert är att debatten fortsätter om hur man
skall utforma begreppet universitet, som dessutom
är i ständig omvandling.
Jag önskar alla Acatiimi-vänner en solig och
avkopplande sommar.
Ragna Rönnholm
ordförande, Forskarförbundet
|