Ledare

Vid grundläggande frågor

I slutet av sommaren erbjöd media en hel del tips på hur göra övergången från semester till jobb smidigare. Meningen är att var och en kan återvända pigg och utvilad. Det kan vara ett gott tecken om du glömt lösenordet till e-posten.

Visserligen har inte alla haft möjlighet att ha avlönad semester. Många visstidsanställda har tillbringat sommaren utan lön, levat på allehanda ersättningar och pinats av ovisshet om arbetets fortsättning. Andelen visstidsanställda vid universiteten är omänskligt hög. Här om någonstans efterlyses strukturell utveckling.

Början av läsåret är en lämplig tidpunkt för reflektion kring grundläggande frågor — vilka var de nu igen? Hur klara sig i konkurrensen kring publikationer och finansiering? Eller hur anknyta undervisningen till grundforskningen? Hur producera studiepoäng med minsta möjliga resurser? Eller vad avses med flerformsundervisning?

Pratar man nu vid kaffeborden om företagar- och start up – ekosystem? Eller om möten mellan lärare, forskare, tjänster och studerande?

Universitetens undervisnings- och forskningsuppgifter blir mångsidigare och bredare i och med att samhället förändras. De nya undervisningsformerna kräver ständig fortbildning av personalen. Det finns skäl att reservera tid för detta i arbetsplanerna. Meningen är att öka andelen digital undervisning, och lärarna uppmuntras att använda nätverktyg. Digitalisering gynnas för sin del av att uppgiften tilldelas tillräckliga resurser och att parterna inte behöver tvista om frågorna kring arbetstid.

Under olika år brukar man sätta olika tyngdpunkter på egen professionell utveckling. Det är omöjligt att satsa på allt på en gång. Valet av tyngdpunkter kan dock kompliceras av motstridiga förväntningar. Flerformsundervisning är bara an sak bland många som kan förutsätta förkovran. Å andra sidan kan läraren förutsättas meritera sig t.ex. via anskaffning av egen forskningsfinansiering. Detta kan knappast anses vara motiverat.

Då bara 10 % av finansieringsansökningarna godkänns, borde vi diskutera på ett bredare plan hur ändamålsenligt det är att förutsätta extern finansiering av dem med stor undervisningsskyldighet. Används arbetstiden ändå inte effektivare om den via grundfinansiering riktas uttryckligen till undervisning och forskning? Om ansenliga finansieringsandelar blir konkurrenssatta kan det leda till ineffektivitet, ifall 90 % av ansökningarna ändå inte leder till positivt beslut.

Forskningsresultaten blir ofta synliga uttryckligen via undervisning, varför den grundforskning som lärarna själva idkar är av betydelse.

I dessa tider präglas varje läsår av ovisshet om eventuella nya reformer inom universiteten. UKM:s rapport Visiotyö 2030 ska publiceras i september. Samtidigt slopar universiteten sina ämnesinstitutioner och fakulteter, och även existensen av vissa läroämnen ifrågasätts. Alla dessa är saker som universitetspersonalen identifierar sig med.

I stället för att flytta på strukturer kunde vetenskapsbranscherna uppmuntras att söka samarbetspartners på andra sidan ”grinden”, bland referensgrupper och även offentliga aktörer. Nätverk utvidgas hela tiden, men detta borde också uppmuntras i allt högre grad.

Även universiteten ordnar numera Challenge Pitching –idétävlingar. Men möten mellan vetenskapsbranscher förutsätter också forum och sporrar med lägre tröskel. Sporra kan man genom stöd till tvärvetenskapliga projekt eller starkare sammanlänkning mellan undervisning och forskning.

---