- Intresset för finska är ganska stort i Bratislava, berättar lärarna Satu Tahvanainen och Taina Mylläri.

Finska språket lockar slovaker

Intresset för att studera finska är stort i Slovakiens huvudstad Bratislava. Sedan 2011 erbjuder stadens universitet ett kandidatprogram i finska språket och kulturen.

— Studenterna är mycket ambitiösa och duktiga, berättar lärarna Taina Mylläri och Satu Tahvanainen för Acatiimi.

Univerzita Komenského eller Komenský- universitetet i Bratislava är uppkallat efter den tjeckiske pedagogen, författaren och biskopen Jan Ámos Komenský (1592—1670).

Här har undervisats i finska sedan 1987 och ämnet hör organisatoriskt till institutionen för ungerska språket och litteraturen vid filosofiska fakulteten.

— Jag har varit här sedan 2013 och denna vårtermin är min sista i Bratislava, berättar Taina Mylläri som är gästlärare (vieraileva opettaja).

- Och jag kom hit först i februari och stannar till maj, förklarar undervisningspraktikant (opetusharjoittelija) Satu Tahvanainen.

Det var en milstolpe när Komenský-universitetet läsåret 2011—2012 för första gången kunde erbjuda ett kandidatprogram i finska språket och litteraturen. Innan dess hade finska endast kunnat studeras som enskilt ämne.

— År 2015 fick vi dessutom det första magisterprogrammet omfattandes två år, berättar Taina Mylläri.

Vi ska snart besöka en av hennes klasser, men först kan det vara på plats att fråga angående intresset för finskstudier i Bratislava.

— Det är ganska stort, men varierar. Man tillämpar här ett system med två huvudämnen samtidigt, svarar Taina Mylläri och förklarar vidare:

— Så du kan söka exempelvis kombinationen finska-engelska, finska-tyska, finska-ryska, finskaslovakiska eller finska-svenska.

— En årskurs består normalt av 20 till 25 elever och man brukar inte anta fler än max fem per ämneskombination. Jag vet att när exempelvis kombinationen finska-svenska erbjudits så har det vid tillfälle varit runt 50-talet sökande till fem platser!

Intagningen sker främst på grundval av gymnasiebetyg.

— Men om det är fler sökande än platser anordnas även uttagsprov, säger Taina Mylläri.

Undervisat i Ryssland

Själv tog hon sin lärarexamen vid Helsingfors universitet 2005.

— Därefter har jag bland annat hunnit undervisa tre år i finska vid universitetet i Archangelsk i Ryssland.

Satu Tahvanainen utexaminerades från Helsingfors universitet i december i fjol och har i Finland bl a undervisat asylsökande i finska.

— Men detta är min första utlandsvistelse som lärare.

Undervisningspraktikanterna utses av utbildningsstyrelsen och brukar årligen vara mellan 12 - 18.

De är dels en stödfunktion för ordinarie läraren, men får också tillfälle att ge egen undervisning

— Jag undervisar exempelvis i finsk hörförståelse här i Bratislava. Det är intressant att på detta sätt få pröva att undervisa i utlandet. Men jag vet ännu inte om jag framöver vill jobba i Finland eller i något annat land, förklarar Satu Tahvanainen.

Första årets studier på kandidatprogrammet i Bratislava är, av naturliga skäl, koncentrerat främst på inhämtandet av grundläggande kunskaper i finska språket.

Under det andra året läggs också stor vikt vid realia, det vill säga kunskaper om finländsk kultur och samhällsförhållanden, etc.

— Det tredje året fortsätter undervisningen i realia men eleverna övar också mycket översättning från finska till modersmålet, berättar Taina Mylläri.

Utöver de två finskorna undervisar även slovakiskorna Zuzana Drábeková samt Anikó Polgár på programmet för finska språket och kulturen.

— De lokala lärarna har en central roll vad gäller undervisningen samt dess planering och är de på vilkas skuldror ämnet vilar. Vi finnar är ”bara” växlande del av teamet, fastslår Taina Mylläri.

Termin i Finland

Ett avtal inom ramen för Erasmus ger slovakiska studenter möjlighet att studera en termin vid Jyväskyläs universitet (vars språkcentrum i sin tur är det enda i Finland att erbjuda studier i slovakiska).

Ett par elever har redan hunnit utexamineras från magister-programmet som startade 2015. Någon uppföljning hur det går för eleverna på arbetsmarknaden görs dock ej.

— Studenterna utbildas till översättare och tolkar, men de flesta får sedan andra arbetsuppgifter. En del får nytta av finskan genom att arbeta i här i landet verksamma finländska företag eller i företag som har kunder i Finland, fastslår Taina Mylläri.

Nu är det dags att besöka en lektion och det handlar denna dag om knappa 15-talet elever som alla läst finska sedan hösten 2017. Taina Mylläri behärskar slovakiska, men undervisningen sker redan på detta stadium så gott som uteslutande på finska.

Eleverna får lyssna på en finsk inspelning och sedan öva i par.

”Laura, ole kiltti ja käy kaupassa!” (Laura, var snäll och gå till affären!).

”Äiti, odota vähän, mun täytyy kirjoittaa ensin tää tehtävä loppuun (Mamma, vänta litet, jag måste först skriva klart den här uppgiften), låter det i lektionssalen och man tror sig nästan förflyttad till Finland.

Språk med potential

- Finskan är ett språk med potential eftersom så få utanför Finland behärskar det, menar studenterna Viola Báylova och Richard Varga.

Så övar Taina Mylläri bildandet av andra persons imperativ i singularis (Tule! Vie! etc) med eleverna och efter lektionen får Acatiimi en pratstund med studenterna Richard Varga och Viola Bályova.

— Finska är ett fint språk med potential. Det är inte många utanför Finland som kan det. Jag har ryska som andra huvudämne, berättar hon.

— Jag läser kombinationen finska och engelska. Om jag vill bli exempelvis översättare från finska så är det en liten marknad. Men å andra sidan är det inte många som kan uppfylla kraven, fastslår han.

Viola Bályova tvekade aldrig, vad gäller att välja just finska.

— Jag känner mig lycklig med valet. På sikt vill jag gärna bosätta mig i Finland.

Richard Varga funderade länge, innan han gjorde sitt val.

— Inklusive magisternivån handlar det ju om fem år och det finns många språk att välja mellan. Men jag ska ägna fem år av mitt liv åt finskan!

Ordförrådet tycker båda är svårt, grammatiken å sin sida är logisk och blir lättare allteftersom studierna fortskrider.

Vackraste ordet i finska språket?

Viola Báylova:

— Lohikäärme (drake)

Richard Varga

— Puhelin (telefon). Varför? Jo, för på de flesta andra språk jag känner till heter det ju telefon eller något liknande.

— Men finskan har sitt alldeles egna ord, puhelin!

(Acatiimis intervju är gjord våren 2018, så när detta läses har de båda finländska lärarna alltså lämnat den slovakiska huvudstaden.)

---