6/09

  • pääsivu
  • sisällys
  • Risto Laitinen
    ordförande, Professorsförbundet
     

    Av frukten känner man trädet

    Den nya universitetslagen har blivit godkänd och befäst, och lagen om dess verkställighet är i kraft sedan början av augusti. Samtliga universitet har börjat förbereda införandet av det nya universitetsväsendet från och med början av år 2010. De mest brådskande uppgifterna är val av styrelser och rektorer samt godkännande av instruktioner.

    På basis av den kritik som framförts ändrades universitetslagen i sista stund vid vissa punkter, av vilka de mest väsentliga gällde sammansättningen av universitetsstyrelserna och i fråga om stiftelseuniversiteten även valförfarandet. Vid offentligrättsliga universitet sjönk utomstående medlemmars andel från femtio procent till fyrtio medan ordföranden fortfarande bör vara utomstående. Styrelserna kan ha antingen 7 eller 9-14 medlemmar. Vid stiftelseuniversiteten ändrades valförfarandet på så sätt att styrelsemedlemmarna utses av en gemensam förvaltningsorgan bestående av flera medlemmar, när denna först har hört stiftelseuniversitetets grundare. Tre av medlemmarna utses av personer som grundarna, finska staten icke medräknad, har ställt upp som kandidater. Dessa kandidater bör till sitt antal vara minst dubbelt så många som de platser som ska fyllas. Även vid stiftelseuniversiteten bör styrelseordföranden vara utomstående.

    I skrivande stund har elva universitet valt sin nya styrelse. Fem universitet har ännu inte angett styrelsens storlek eller sammansättning.

    Antalet medlemmar i de offentligrättsliga universitetens styrelser varierar mellan sju och tretton. Största styrelsen har Helsingfors universitet medan de minsta hittar vi vid Sibelius-Akademin och Jyväskylä universitet. Merparten av universiteten har utnyttjat den i den slutgiltiga universitetslagen inskrivna möjligheten att bibehålla beslutanderätten inom universiteten. Vid Uleåborgs universitet är dock hälften av de tio styrelsemedlemmarna utomstående. Vid Vasa universitet har man rentav gått så långt att antalet utomstående är hela fem av nio.

    Vad stiftelseuniversiteten beträffar har styrelserna vid universiteten bakom Aaltouniversitetet d.v.s. Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola och Konstindustriella högskolan befäst det tidigare valet av styrelse för Aaltouniversitetet. Även Tammerfors tekniska universitet har bestyrkt den redan tidigare utsedda styrelsen.

    De utomstående medlemmarna vid offentligrättsliga universitet kan indelas i fyra grupper. Naturligtvis varierar indelningen från universitet till universitet, men i genomsnitt 35% av medlemmarna representerar näringslivet, 28% statliga forskningsinstitut eller motsvarande organisationer och 35% den offentliga administrationen, medan 2% av medlemmarna har universitetsbakgrund. Veterligen har 65% akademisk examen, av vilka 2/3 är doktorsexamina.

    Av de medlemmar som representerar universitetssamfundet utgörs i genomsnitt 40% av professorer, 39% av övrig personal och 21% av studerande. Även vid denna punkt är skillnaderna mellan olika universitet stora.

    Samtliga medlemmar i Aaltouniversitetets styrelse har avlagt doktorsexamen. Av dem är tre professorer vid ett inhemskt eller utländskt universitet medan tre representerar näringslivet och en kommer från en internationell forskningsorganisation.

    Det är uppenbart att samtliga universitet har tagit valet av styrelse på allvar, och att medlemmarna representerar universitetens special- eller kärnområden. Styrelserna har som uppgift att utveckla samarbetet mellan intressentgrupperna och näringslivet, men de ska också garantera bildningsuniversitetets fortlevnad och stöda en stark grundforskning och -undervisning även i de discipliner som inte har någon direkt anknytning till näringslivet. En lyckad universitetsreform förutsätter vidsynthet av universitetsstyrelserna.

    Risto Laitinen
    ordförande, Professorsförbundet