En gemensam resolution antogs på det årliga nordiska universitetslärarmötet i Danmark

Främre raden från vänster: Ingi q. Bjarnason FH Island, Anneli Carlsson SULF Sverige, Anna Götlind SULF Sverige,
Mirkka Ali-Laurila Universitetslektorernas förbund Finland, Ragna Rönnholm Forskarförbundet Finland, Ragna Steinaradottir
FH Island, Kristin Faerseth FPR Island.
2:a raden nerifrån från vänster: Lars Frandsen IDA Danmark, Henrik Prebensen DM Danmark, Hildur Nilsson FF
Norge, Eva Benediktsdottir FH Island, Barbro Biström SULF Sverige, Helga Birna Ingimundardottir FH Island, Åke
Finne Universitetslektorernas förbund Finland.
3:e raden nerifrån från vänster: Leif Söndergaard DM Danmark, Laila Skoubo DM Danmark, Runar Vihjalmsson FPR
Island, Gisli Mar Gislason FPR Island, Unn Rogmo FF Norge, Stephan Kretzschmer DM Danmark, Jörundur Gudmundsson
FH Island.
Översta raden från vänster: Erik Strange Petersen DM Danmark, Rikard Lingström SULF Sverige, Baldvin M. Zarich
FH Island, Björn T. Berg FF Norge, Riku Matilainen Forskarförbundet Finland, Ann Fritzell SULF Sverige.
Danmark stod värd för de nordiska universitetslärarfackens
årliga möte. I slutet på maj träffades
drygt trettio nordbor på Hvedholm Slot på södra
Fyn för att dela med sig av sina erfarenheter och
diskutera högskolepolitiska frågor. Den ekonomiska
krisens inverkan på de olika länderna kunde
inte förbises i diskussionerna och som väntat
hade Island drabbats hårdast med försämringar i
universitetspersonalens anställningsvillkor inklusive
löner. Islänningarnas gåva till alla nordiska
kolleger var en burk aska från Eyjafjallajökull.
Tala om symbolik!
Mest debatterades dock högskolereformen
med tyngdpunkt på universitetslagarna i respektive
land. Vi kunde konstatera att utvecklingen av
universiteten i alla nordiska länder följer samma
mönster om än med lite olika tidsrytmer. Universitetens
förvaltnings- och styrsätt har moderniserats,
vilket bland annat inneburit att antalet
externa ledamöter har ökat och managerialismen
brett ut sig. Forskarnas behov av utomstående finansiering
har ökat . Ökar också finansiärernas
styrning av forskningen? Samtidigt ställer politikerna
och samhället hårda krav på universiteten,
d.v.s .på personalen. De skall vara samhällsnyttiga,
bilda de stora massorna men också bedriva
elitforskning. Det skall hittas snabba, effektiva
lösningar på stora globala problem. Helst skall de
också vara ekonomiskt vinstbringande. Innovationspolitiken
blandas alltmer ihop med utbildningspolitiken.
Enigheten var stor kring det faktum
att förutsättningarna och förväntningarna
på den akademiska professionen har förändrats
och att förändringarna inskränker den akademiska
friheten. Den mest konkreta reaktionen på diskussionen
blev resolutionen, som kan läsas här intill.
Den finska delegationen gav en färsk rapport
om vårens kollektivavtalsförhandlingar och “Me
olemme yliopisto”-knappen inspirerade våra nordiska
vänner. Våra svenska kolleger i SULF har
skickat resolutionen till sin högskole-och forskningsminister
med en uppmaning att i dialog med
dem “som är universitetet” verka för en utveckling
i resolutionens anda.
I Finland har den nya universitetslagen varit i
kraft sedan början av året. Tillsvidare har inga
större förbättringar i möjligheterna att bedriva
forskning och undervisning skett, trots att detta
var ett av de stora löften som gavs till universitetens
personal under förberedelserna av den nya
lagen. Över lag är det mycket lite av de många löften
som infriats. Det krävs säkert en längre tid för
att kunna utvärdera nyttan och effekterna av reformen,
en uppgift som landets nästa regering
måste ta itu med.
Såsom våra svenska kolleger vänder sig också
Forskarförbundet, Professorsförbundet och Universitetslektorernas
förbund till undervisningsministern
och varför inte också till finansministern
med begäran om att högskolepolitiken bedrives i
gott och öppet samarbete med facken. Högskolereformen
är ännu inte slutförd i Finland och vår
uppmaning är att den slutförs så att den akademiska
utbildningens och forskningens frihet och
kvalitet garanteras.
Ragna Rönnholm
Forskarförbundet, ordförande
Resolution från nordiskt universitetslärarmöte
Under de senaste tio åren har universitetslärarna i
Norden upplevt successiva försämringar av sina
yrkesmässiga villkor. I ökande grad har synen på
utbildning och forskning blivit allt mer instrumentell,
vilket har let till att examina och forskningsresultat
ses som produkter. Allt likriktas och
kontrolleras utifrån ekonomiska intressen och
kortsiktigt nyttotänkande. Detta har medfört att
universitetens självständighet allvarligt hotas, att
forskningens frihet har reducerats och att snäva
gränser har satts för utbildningarnas innehåll
samt att de har gjorts allt mer gymnasieliknande
utan verklig forskningsanknytning.
Vår övertygelse är att det I ett modernt, demokratiskt
kunskapssamhälle är nödvändigt att utbildning
och forskning utmärks av kreativitet och
ett kritiskt förhållningssätt. För detta krävs respekt
för yrkesmässiga och mänskliga värden med
frihet och öppenhet i centrum. Endast på det sättet
kan lärare och forskare fullgöra sin uppgift: att långsiktigt utveckla kunskapssamhället. Den
ekonomiska krisen får inte stå i vägen för en sådan
utveckling.
Vi kräver av ansvariga politiker i de nordiska
länderna att de nu i dialog med universitetslärarorganisationerna
åstadkommer en utveckling av
universitet och högskolor som garanterar den
akademiska utbildningens och forskningens frihet
och kvalitet.
Hvedholm Slot den 27 maj 2010
Ordförandena:
Anna Götling, Sveriges universitetslärarförbund (SULF)
Bjarne Hodne, Forskerforbundet (Norge)
Gisli Már Gislason, Professorsforbundet (Island)
Jörundur Gudmundsson, Universitets Laereres Forbund (Island)
Leif Søndergaard, Dansk Magisterforening (DM)
Mogens Ove Madsen, Danmarks Jurist og Økonomforbund (DJØF)
Ragna Rönnholm, Forskarförbundet (Finland)
Risto Laitinen, Professorsförbundet (Finland)
Tuula Hirvonen, Universitetslektorernas förbund (Finland)&o
|