En gemensam resolution antogs på det årliga nordiska universitetslärarmötet i Danmark
Främre raden från vänster: Ingi q. Bjarnason FH Island, Anneli Carlsson SULF Sverige, Anna Götlind SULF Sverige, Mirkka Ali-Laurila Universitetslektorernas förbund Finland, Ragna Rönnholm Forskarförbundet Finland, Ragna Steinaradottir FH Island, Kristin Faerseth FPR Island. 2:a raden nerifrån från vänster: Lars Frandsen IDA Danmark, Henrik Prebensen DM Danmark, Hildur Nilsson FF Norge, Eva Benediktsdottir FH Island, Barbro Biström SULF Sverige, Helga Birna Ingimundardottir FH Island, Åke Finne Universitetslektorernas förbund Finland. 3:e raden nerifrån från vänster: Leif Söndergaard DM Danmark, Laila Skoubo DM Danmark, Runar Vihjalmsson FPR Island, Gisli Mar Gislason FPR Island, Unn Rogmo FF Norge, Stephan Kretzschmer DM Danmark, Jörundur Gudmundsson FH Island. Översta raden från vänster: Erik Strange Petersen DM Danmark, Rikard Lingström SULF Sverige, Baldvin M. Zarich FH Island, Björn T. Berg FF Norge, Riku Matilainen Forskarförbundet Finland, Ann Fritzell SULF Sverige. Danmark stod värd för de nordiska universitetslärarfackens årliga möte. I slutet på maj träffades drygt trettio nordbor på Hvedholm Slot på södra Fyn för att dela med sig av sina erfarenheter och diskutera högskolepolitiska frågor. Den ekonomiska krisens inverkan på de olika länderna kunde inte förbises i diskussionerna och som väntat hade Island drabbats hårdast med försämringar i universitetspersonalens anställningsvillkor inklusive löner. Islänningarnas gåva till alla nordiska kolleger var en burk aska från Eyjafjallajökull. Tala om symbolik! Mest debatterades dock högskolereformen med tyngdpunkt på universitetslagarna i respektive land. Vi kunde konstatera att utvecklingen av universiteten i alla nordiska länder följer samma mönster om än med lite olika tidsrytmer. Universitetens förvaltnings- och styrsätt har moderniserats, vilket bland annat inneburit att antalet externa ledamöter har ökat och managerialismen brett ut sig. Forskarnas behov av utomstående finansiering har ökat . Ökar också finansiärernas styrning av forskningen? Samtidigt ställer politikerna och samhället hårda krav på universiteten, d.v.s .på personalen. De skall vara samhällsnyttiga, bilda de stora massorna men också bedriva elitforskning. Det skall hittas snabba, effektiva lösningar på stora globala problem. Helst skall de också vara ekonomiskt vinstbringande. Innovationspolitiken blandas alltmer ihop med utbildningspolitiken. Enigheten var stor kring det faktum att förutsättningarna och förväntningarna på den akademiska professionen har förändrats och att förändringarna inskränker den akademiska friheten. Den mest konkreta reaktionen på diskussionen blev resolutionen, som kan läsas här intill. Den finska delegationen gav en färsk rapport om vårens kollektivavtalsförhandlingar och “Me olemme yliopisto”-knappen inspirerade våra nordiska vänner. Våra svenska kolleger i SULF har skickat resolutionen till sin högskole-och forskningsminister med en uppmaning att i dialog med dem “som är universitetet” verka för en utveckling i resolutionens anda. I Finland har den nya universitetslagen varit i kraft sedan början av året. Tillsvidare har inga större förbättringar i möjligheterna att bedriva forskning och undervisning skett, trots att detta var ett av de stora löften som gavs till universitetens personal under förberedelserna av den nya lagen. Över lag är det mycket lite av de många löften som infriats. Det krävs säkert en längre tid för att kunna utvärdera nyttan och effekterna av reformen, en uppgift som landets nästa regering måste ta itu med. Såsom våra svenska kolleger vänder sig också Forskarförbundet, Professorsförbundet och Universitetslektorernas förbund till undervisningsministern och varför inte också till finansministern med begäran om att högskolepolitiken bedrives i gott och öppet samarbete med facken. Högskolereformen är ännu inte slutförd i Finland och vår uppmaning är att den slutförs så att den akademiska utbildningens och forskningens frihet och kvalitet garanteras. Ragna Rönnholm Resolution från nordiskt universitetslärarmöteUnder de senaste tio åren har universitetslärarna i Norden upplevt successiva försämringar av sina yrkesmässiga villkor. I ökande grad har synen på utbildning och forskning blivit allt mer instrumentell, vilket har let till att examina och forskningsresultat ses som produkter. Allt likriktas och kontrolleras utifrån ekonomiska intressen och kortsiktigt nyttotänkande. Detta har medfört att universitetens självständighet allvarligt hotas, att forskningens frihet har reducerats och att snäva gränser har satts för utbildningarnas innehåll samt att de har gjorts allt mer gymnasieliknande utan verklig forskningsanknytning. Vår övertygelse är att det I ett modernt, demokratiskt kunskapssamhälle är nödvändigt att utbildning och forskning utmärks av kreativitet och ett kritiskt förhållningssätt. För detta krävs respekt för yrkesmässiga och mänskliga värden med frihet och öppenhet i centrum. Endast på det sättet kan lärare och forskare fullgöra sin uppgift: att långsiktigt utveckla kunskapssamhället. Den ekonomiska krisen får inte stå i vägen för en sådan utveckling. Vi kräver av ansvariga politiker i de nordiska länderna att de nu i dialog med universitetslärarorganisationerna åstadkommer en utveckling av universitet och högskolor som garanterar den akademiska utbildningens och forskningens frihet och kvalitet. Hvedholm Slot den 27 maj 2010 Ordförandena: |
