Högt valdeltagande inget självändamål

Snart hålls det kommunalval och genom medierna påmins vi åter om det låga valdeltagandet. Men på vilka grunder skall man skapa ett högre valdeltagande - för att ge resultatet legitimitet? Är mera kunskap och insikt en lösning?

Samtidigt för den nya universitetslagen med sig ett liknande problem på en annan nivå: externa styrelsemedlemmar som måste ta sig an universitetens interna problem.

– Vad jag är inte förstår är varför man har haft en sådan brådska att genomföra den nya universitetslagen, säger Kimmo Grönlund, docent vid Åbo Akademi och forskningschef vid Institutet för Finlandssvensk Samhällsforskning, med en frågande min.

Grönlund har själv suttit i Åbo Akademis styrelse i åtta år och yttrar sig försiktigt om den nya universitetslagen. Generellt sett tror han inte att den för med sig desto större förändringar. För tillfället är han mest fundersam över att åtminstone 50 procent av styrelsen skall ha externa medlemmar.

– Hur skall en extern medlem hitta motivation för de interna frågor som ibland diskuteras vid ett universitet?

Forskare och expertkommentator

Han ter sig väldigt tillfreds där han lutar sig tillbaka i sin arbetsstol i det varma arbetsrummet i Hus Lindman i Åbo.

Men så har också Grönlund en viss erfarenhet av att hantera och yttra sig inför media. De senaste åren har han för de flesta finländare blivit känd som en av de kommersiella kanalernas expertkommentator vid olika val, men han har gjort det regelbundet i såväl tv, radio som tidningar sedan 1995.

– I radio tillåts mera funderingar, men när det gäller tv finns det inte tid för djupa analyser. Det som sägs blir mindre intellektuellt och mera ytligt. Det snabba tempot tillåter inte annat.

Detta är inte alltid lätt för en forskare att uttrycka sig förståeligt framför medierna, ett inte allt för obekant fenomen.

– Man lär sig hela tiden. Jag brukar ibland se på mina framträdanden i efterhand och lyssna på det som jag sagt och visst aktar jag mig för att göra alltför frispråkiga kommentarer. Det jag säger skall ju vara objektivt och basera sig på fakta, det skall inte vara min åsikt.

Vid valtider brukar Grönlunds telefon gå het av ringande journalister, men ännu har inte förspelet till höstens kommunalval hunnit ifatt honom.

Men det är inte bara journalisterna som hör av sig.

– Ibland tar även vanliga medborgare kontakt och försöker nå politikerna via mig. Det händer också att jag blir kontaktad av någon som vill ge personlig feedback, säger Grönlund.

Medborgardiskussioner skapar insikt

För tillfället arbetar Grönlund bland annat med projektet Democracy: a citizen perspective (D:CE).

I projektet, som baserar sig på en deltagardemokratisk teoribildning, undersöker man hur medborgare kan delta i demokratiskt beslutsfattande. Målet är att med hjälp av genomtänkta diskussioner utveckla mekanismer som kompletterar den representativa demokratin.

I Åbo prövades detta för två år sedan när det ordnades en så kallad medborgardiskussion. Tillfället gick ut på att vanliga medborgare i grupper fick diskutera kärnkraft.

– Erfarenheterna var positiva. Vi märkte att deltagarna genom att ta till sig information, samt att sedan argumentera och diskutera ökade kunskapen för att fatta mer kvalificerade beslut.

Under våren gjordes ett liknande experiment via internet. Då fördes diskussionen från hemmet via egen dator med hjälp av en webbkamera och mikrofon. Diskussionen genomfördes i små grupper, men en det gick inte som man hade hoppats. Tekniska problem av olika slag störde experimentet.

– Vi hade även svårt att rekrytera frivilliga. Jag tror att användningen av den tekniska utrustningen, webbkameror och mikrofoner, avskräckte.

Sammanlagt skickades 6000 förfrågningar om att delta i experimentet ut, men man fick endast 245 svar.

Men detta avskräcker inte Grönlund som menar att de kommer att fortsätta med experimentell forskning i en virtuell miljö.

Högt valdeltagande anses ge legitimitet

Moderniseringen har förorsakat en individualisering av samhället och referensramarna är idag annorlunda än de var för 50 år sedan.

Den kollektiva arbetsklassen finns inte mera och Grönlund menar att det idag är få som identifierar sig med den egna fackföreningen.

Enligt Grönlund betyder dock inte individualiseringen att egoismen tagit över. Referensramarna har istället blivit fler och annorlunda än de som skapas genom yrket och arbetet.

Somliga partier hänger efter i den här moderniseringsprocessen. Speciellt de traditionella vänsterpartierna har svårt att förstå förändringen.

– De etablerade partierna upplever att ensaksrörelser och folkomröstningar är ett hot mot deras maktställning. Det är dock skäl att påpeka att vi lever i en demokrati där makten innehas av folket och inte av partierna. Medborgarna ger sina representanter en fullmakt vid valen och den fullmakten kan återkallas.

Är det således för att människorna känner att partierna inte lyssnar på dem som valdeltagandet i till exempel kommunalvalet har minskat?

– Lågt valdeltagande i sig själv är inte ett problem även om ett högre valdeltagande anses indikera legitimitet. Högt valdeltagande är inget självändamål. Istället är det ett problem att valdeltagandet är så ojämnt fördelat mellan olika samhällsgrupper.

Hur man skall nå samtliga väljare vet Grönlund inte. Han lyfter istället fram betydelsen av att ingen samhällsgrupp ska få känna sig politiskt marginaliserad.

– Det är inte bra att säga att det är plikt att rösta. Det är heller inget argument att säga att det viktiga är “att man röstar”, inte “hur” man röstar. Därför är det bättre att de som inte vet tillräckligt om politik låter bli att rösta. Ogenomtänkt röstning gagnar inte kloka beslut i fullmäktige.

När det gäller kommunalvalet tror Grönlund att tidigare lågt valdeltagandet kan bero på en viss oklarhet gällande ansvarsstrukturen inom kommunalpolitiken.

När det inte finns en regering eller opposition i kommunalfullmäktige så vet väljaren inte hur den kan bestraffa eller belöna de som sitter där.

– Folk har helt enkelt inte tillräckligt med kunskap om vad som händer i fullmäktige.

Elektronisk röstning har fördelar

Kimmo Grönlund tror inte att möjligheten till elektronisk röstning skulle höja valdeltagandet. Han är däremot av den åsikten att det borde införas som ett alternativ.

– Jag anser att det redan i nästa EP–val borde vara möjligt för till exempel finländare som bor utomlands att rösta elektroniskt. Dessa har inte alltid möjlighet att åka till ambassaden och rösta och således skulle elektronisk röstning vara en ypperlig lösning för dem.

Även på landsbygden anser han att elektronisk röstning kunde göra det lättare att rösta.

– Det är inte utan orsak som det är aktiv förhandsröstningen på landsbygden. Där röstar man när man är nära förhandsröstningsstället. Om det är långt till vallokalen så blir det helt enkelt en kostnadsfråga att ta sig dit på valdagen.

Han medger att det finns vissa problem med elektronisk röstning, bland annat gällande datasäkerheten.

– Jag tror däremot inte att det finns något större intresse att “hacka” in sig i datasystemet i finländska val. Datasäkerheten måste naturligtvis garanteras, men vi måste börja någonstans för att sedan utveckla systemet.

Elektronisk röstning i en vallokal ser han heller ingen orsak till.

– Det skulle inte innebära någon nämnvärd förbättring av det nuvarande systemet.

Läs mera om projektet D:CE på www.dce.abo.fi

Text:Stefan Norrgård,
Bild: Timo Jakonen