Ramarna förnyas – vardagen går vidare

I början av höstterminen riktar vi redan in blicken på årsskiftet. Då träder den nya universitetslagen i kraft, och förberedelserna pågår intensivt. Förhandlingarna beträffande de nya kollektivavtalen har inletts, och vid sidan om sköts sakerna på basis av de nuvarande avtalen. Trots allt detta borde undervisningen och forskningen vid universiteten fortsätta utan störningar.

Administrationen omorganiseras för fullt för att harmoniera med den nya lagen: de nya styrelserna har inlett sin verksamhet vid sidan av de gamla, och under höstens lopp ordnas val av de övriga förvaltningsorganen. På sina håll har samarbetet mellan personalorganisationerna intensifierats vid styrelseval. Dylikt samarbete efterlyses allt mera, för förvaltningsorganen har allt färre platser som baserar sig på representativitet. Styrelsevalförfarandet varierade mellan olika universitet, allt från öppet val till att medlemmarna utsågs av universitetskollegiet. Vid de flesta universitet utgjordes kollegiet av den gamla styrelsen jämte suppleanter. En liten skönhetsfläck här är att de nya styrelserna i sådana fall valdes av de gamla, låt vara att dessa en gång blivit valda i ett öppet val. Så vitt jag vet ordnade man ett val endast vid Jyväskylä universitet, då personalen hade möjlighet att direkt rösta om de nya styrelsemedlemmarna. Åtminstone vid alla mindre eller lika stora universitet skulle det ha varit möjligt att ordna ett öppet val.

Ur intressebevakningens synvinkel intar underhandlingarna med den nya arbetsgivaren om kollektivavtalen en nyckelposition. Underhandlingarna inleddes i september, men i skrivande stund under de första dagarna i september vet vi ännu ingenting om tidtabellen för avtalen. Ändå har arbetsgivarens representanter i alla samtal försäkrat att de så kallade gamla arbetstagarna kommer att övergå till det nya systemet under just nu gällande villkor, och att kollektivavtalen kommer att undertecknas i god tid före årsskiftet. Målet är att införa en för alla universitet gemensam blankett för avtalen. Förtroendemännen och medlemmarna kommer att meddelas när avtalen kan undertecknas.

I anknytning till de gamla avtalen kom arbetsdomstolen i början av hösten med ett domslut som bekräftade FOSUs syn på hur lönesystemet bör tillämpas. Arbetsdomstolen höjde kravnivån för fem timlärare på heltid vid Uleåborgs universitet från 4 till 5. (läs mera) Utslaget bestyrker att det ska vara uppgifterna och inte tjänstebeteckningen som bestämmer kravnivån. Universitetet kan inte heller ställa ytterliga krav eller nya kriterier utöver det som står i avtalstexten, och lika litet kan resursbristen utgöra ett hinder för rätt tillämpning av avtalet. Utslaget utgör ett prejudikat, när nya liknande fall mycket sannolikt tas upp på behandling under hösten.

För att köra igång vardagsrutinerna kunde universitetslärarna få utmärkt flankstöd på Pedaforumdagarna som ordnades i Tallinn i augusti. Temat för dagarna hette “Hur mår universitetet?” (Läs mera) I anförandena behandlade man mångsidigt undervisningens ställning samt dess möjligheter och hotbilder. Som en av de starka sidorna nämndes bl.a. det arbete på nationell nivå som har gjorts inom ramarna för Peda-forum för att utveckla undervisningen. Å andra sidan hotas samma arbete av att undervisningsministeriet inte längre kommer att finansiera dylika projekt separat, utan universiteten måste finansiera dem ur sin egen budget. Men nya möjligheter öppnas då några universitet startar egna projekt för att förbättra undervisningens och inlärningens kvalitet. Ett bevis på detta kunde vara det att man kräver pedagogiska studier i alla uppgifter där undervisning ingår. Enligt den nyligen befästa styrelseinstruktionen vid Jyväskylä universitet ska pedagogisk utbildning fr.o.m. år 2012 utgöra en del av behörighetskraven. Beslutet är ett tydligt bevis på viljan att göra även undervisningen till en synlig del av universitetsarbetet.

Tuula Hirvonen
Ordförande
Universitetslektorernas förbund