Mot bättre resultat genom att lyssna och diskutera
Under de olika skedena av arbetet med universitetsreformen
sökte man lärdom och modeller i de
europeiska universiteten och även från lite längre
håll. Det fanns en mängd åsikter speciellt om olika
sätt att leda ett universitet och glädjande nog
var diskussionen livlig. Genom att analysera och
jämföra olika förfaringssätt och kulturer erhåller
man en hel del värdefull kunskap. Nu då den hetaste
debatten om universitetslagen lagt sig finns
det emellertid ingen orsak att sluta diskutera.
Spörsmål finns det rikligt om.
För tillfället pågår det ett synnerligen viktigt
skede i universiteten då den nya universitetslagen
skall implementeras. Förnyelsen av universitetens
ledning har påbörjats med fart. Instruktionerna
och andra normer är närapå fastslagna. Personalen
har tillsvidare inte berörts av allt detta. Den
stora utmaningen är då de enligt nya instruktionerna
valda beslutsfattande organen och de nya
cheferna med nya ledaregenskaper startar sin
verksamhet. De förfaringssätt med vilka besluten
nu förverkligas på gräsrotsnivån i universiteten
skapar grunden för den verksamhetskultur, som
har verkningar långt in i framtiden. Tidtabellen är
stram i många universitet och därmed är klimatet
inte gynnsamt för att skapa en diskuterande kultur.
Denna kultur borde man ändå sträva efter.
Att motivera personalen till en förändring sker
lättare ifall förfaringssätten väcker förtroende. Det
är inte likgiltigt på vilket sätt och i vilka omslag
förändringspaketen serveras.
Man behöver inte åka längre än till Sverige för
att inse att förhandlings-och avtalskulturerna
skiljer sig mellan våra länder. Där diskuterar man
alla spörsmål länge och grundligt redan under det
förberedande skedet med alla berörda parter.
Strävan är att nå konsensus i alla frågor innan
besluten förverkligas. Detta innebär att människorna
är motiverade och dedikerade att förverkliga
besluten och etableringsfasen blir kort. Borde
vi ta lärdom av denna modell?
Förhandlingarna om det nya arbetsavtalet har
börjats med fart. Förhandlingskulturen har också förändrats då Finlands universitets arbetsgivarföreningen
rf och Yksityisen Opetusalan Liitto förhandlar
med löntagarorganisationerna om det
nya arbetsavtalet. En överenskommelse har uppnåtts
om innehållet i den nya arbetsavtalsblanketten.
Den riktas till personer vars tjänsteförhållande
byts till arbetsförhållande. Blanketten innehåller
för universitetsvärlden främmande inslag, som
inte helt är entydiga. Samtidigt som man på fakultets-
och institutionsnivå informerar om blanketten
skulle arbetsgivaren göra klokt i att klargöra
begreppen i de avsnitt där olika tolkningar är
möjliga. Det skulle väcka förtroende och vara ett
litet steg närmare en öppnare och mera diskuterande
verksamhetskultur.
Universitetsreformen förändrar universiteten
som arbetsplats. Förändringen har studerats i ett
världsomfattande projekt “Changing Academic
profession”, CAP, som i Finland basas av Timo
Aarrevaara, HU. Av undersökningen framgår att
67% av de tillfrågade akademikerna var nöjda
med sitt val av arbete. Förtroendet mellan den administrativa
personalen och den övriga personalen
ansågs dåligt och förbättrande insatser
krävdes. De administrativa uppgifterna ansågs
besvärliga och kommunikationen mellan de olika
ledningsgrupperna ansågs dålig. I undersökningen
fäste man uppmärksamhet vid de yngre forskarnas
låga löner. Den akademiska karriären kan i
fortsättningen te sig mindre attraktiv på grund av
detta faktum. De ekonomiska sporrarna är överlag
obefintliga i universitetsvärlden. Enligt Forskarförbundets
senaste enkät hade över hälften av
de tillfrågade tänkt byta karriär. Snuttjobbskulturen,
som råder i våra universitet, gör ej en akademisk
karriär mer attraktiv. Till det skulle behövas
förutsägbarare karriärmöjligheter och en positiv
verksamhetskultur, som uppskattar och stöder
personalen.
Ragna Rönnholm
ordförande
Forskarförbundet
|