8/13

  • pääsivu
  • sisällys
  • "Där en ny trend märks i det vardagliga språket får den så småningom fäste också i den mer etablerade språkanvändningen."

    Merja Kytö söker engelskans rötter

    Brev och domstolsprotokoll visar hur människorna pratade med varandra i de första amerikanska kolonierna.

    — Språkförändringar börjar ofta i talspråket, säger Merja Kytö, prisad professor i engelska språket vid Uppsala universitet.

    I vintras belönades Merja Kytö med Torgny Segerstedt-medaljen för sina framstående insatser inom engelsk språkvetenskap.

    — Jag blev så glad. Många av oss språkvetare är modesta, vi är inte ute där och jagar medaljer, säger hon.

    Segerstedt var rektor för Uppsala universitet under mer än två decennier och medaljen delas ut vartannat år till svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskaperna. Prisjuryn betonade att Merja Kytö byggt upp en framgångsrik forskningsmiljö och lyckats kombinera eget vetenskapligt arbete med betydelsefulla insatser som lärare, handledare och chef.

    I sitt arbetsrum i Uppsala har hon ett exemplar av Helsinki Corpus of English Texts, en banbrytande datoriserad textsamling med 1,6 miljoner ord från fornengelska till 1700-talets början. När hon tidigare arbetade i Finland var hon sekreterare i projektet, som leddes av professor Matti Rissanen.

    — Han var en riktig energispruta och en viktig anledning till att jag började forska om engelska språket.

    Gästforskade i USA

    Merja Kytö valde engelska trots att hon tog sin masterexamen vid Helsingfors universitet med romanistik som huvudämne. Efter några år i Helsingfors fick hon en tjänst som biträdande professor vid Tammerfors universitet. På 1980-talet vann den historiska sociolingvistiken terräng och intresset växte för att titta på tidiga texter ur ett socialkulturellt perspektiv. Merja började studera tidig amerikansk engelska, bland annat vid Yale University i Connecticut, USA.

    Där kunde hon i brev, dagböcker och andra dokument följa hur de tidiga brittiska immigranterna levde i början av 1600-talet sedan de bosatt sig i New England. De var puritaner, flitiga brevskrivare och berättade för sina släktingar i England om glädjeämnen och prövningar i det nya landet. Texterna präglades av deras starka tro, men i till exempel vittnesmål vid domstolar förekom det också en hel del svordomar.

    — De grälade rätt mycket i domstolen. Jag besökte arkiven och samlade texter. Att det inte var någon annan som arbetade med detta gjorde det extra roligt.

    Merja Kytö undersökte bland annat användningen av modala hjälpverb. Hon sökte efter ord som can, may, shall och will och jämförde bruket av dem med samtida texter i England. Granskningen avslöjade vissa mönster:

    — Can blev efter hand mer frekvent i talspråksrelaterade amerikanska texter än i motsvarande engelska. När en ny trend märks i det vardagliga språket får den så småningom fäste också i den mer etablerade språkanvändningen.

    Arbetade manuellt

    Under vistelsen vid Yale arbetade Merja Kytö helt manuellt. Det här var i brytningstiden innan språkforskare börjat utnyttja datorkörningar i någon större omfattning.

    — Idag är kraven på att det ska gå fort mycket högre. Utan datorer skulle det vara mycket svårt att få forskare att intressera sig för det här området, säger hon.

    Med hjälp av datatekniken kan forskarna ta fram ord och uttryck ur historiska texter, se vilka ord som hänger samman och vilka uttryck de återkommer i.

    — Vi vet ju inte hur språket lät, men får en god bild av samtalsmönster, artighetsformer och andra rutiner i människors konversation. Vi kan säga att det här troligen är dåtidens talspråk.

    Merja Kytö vill öka kunskapen om hur människor använde engelskan förr och om vad som påverkat utvecklingen av språket fram till idag. I sin forskning har hon intresserat sig för perioden från 1500-talet och framåt. Då formades grunderna för det moderna samhället och hon försöker se hur det avspeglas i språket.

    Ledig professur

    — När ett språk förändras börjar det ofta i det talade språket, säger hon.

    Under sin tid som gästforskare i USA fick Merja Kytö tips om att en professur i språkvetenskap vid engelska institutionen Uppsala universitet skulle bli ledig. Hon sökte tjänsten, fick den och tillträdde i maj 1995.

    Universitetet har genom åren rekryterat professorer ganska flitigt från Finland, till exempel Lilli Alanen, professor emeritus i filosofins historia, Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap och Juhani Nuorluoto professor i slaviska språk.

    Merja Kytö gläds åt att så många landsmän hittat till Uppsala. Sedan två år tillbaka är hon prefekt och delar sin tid mellan chefskapet och forskningen. Hon framhåller att den ökade insikten om hur besluten kommer till har gett henne nya perspektiv.

    — När jag enbart var professor kämpade jag för den engelska språkvetenskapen. Nu är hela engelska institutionen viktig och alla de fyra institutioner som ingår i språkvetenskapliga fakulteten.

    Logiken är densamma, vare sig det gäller arbetsledning eller vetenskap, menar Merja Kytö.

    — Det handlar om att klassificera och prioritera. Man måste kunna förklara varför man gör något och i vilken ordning saker behöver göras.

    I dag är Merja Kytö i sin forskning framför allt inriktad på den engelska som talades på 17- och 1800-talen. Bland annat har hon i samarbete med en kollega i Tyskland studerat domstolsprotokoll från Old Bailey. Δven här handlar det om att hitta tecken på hur språket förändras och hon tar ordet deal som exempel. I meningen he drinks a good deal är syftet att beskriva något mätbart, medan ordet fått en annan betydelse i en mening som he suffered a good deal.

    — Här utvecklas språket från något man kan mäta till något man inte mäter. Det är intressant att se hur den typen av förändringar gått till under olika tidsperioder och i olika länder.

    Ivrig cyklist

    Merja Kytö innehar en av de tre professurerna vid engelska institutionen i Uppsala. De andra två är i engelsk respektive amerikansk litteratur. På institutionen finns också en keltisk avdelning och för tio år sedan införlivades även Svenska institutet för nordamerikastudier.

    — Det är mycket intressant att löpande kunna få ta del av det senaste som händer i USA, inte minst gällde det när president Obama besökte Stockholm i början av september.

    Engelska institutionen är inrymd i Humanistiskt centrum, en del av universitetet som passande nog finns vid Engelska parken, strax väster om universitetsbiblioteket Carolina Rediviva och Uppsala slott.

    På gatorna kring campusområdet vimlar det av cyklister och Merja Kytö är inget undantag. Hon tar alltid cykeln till jobbet och om hon har ärenden i Uppsala.

    När det är aktuellt med längre resor går de i allmänhet till någon internationell konferens. Merja är sekreterare i organisationen ICAME (International Computer Archive of Modern and Medieval English). I början av maj nästa år ska kollegerna träffas i Nottingham för att höra det senaste om elektroniska korpusar och också för att ställa nya frågor om språkets utveckling.

    — Ett utmärkt sätt att hitta svaren är att titta i historiska korpusar, säger Merja Kytö.

    text Torbjörn Tenfält
    foto Magnus Hartman

    • Painetussa lehdessä sivu 34