Ledare

Visionen om en god arbetsplats

Högskolorna är Finlands bästa arbetsplatser – åtminstone enligt Visionen för högskoleutbildning och forskning. Det är ju också ett mål som vi inte ska pruta på. Det som Undervisnings- och kulturministeriet lyfte fram är avgörande för universitetens framgång. För att förverkliga visionen förbereds ett handlingsprogram med förslag till konkreta åtgärder.

Ett välmående högskolesamfund och personalens möjlighet att medverka i beslutsfattandet är en resurs som förbättrar universitetets konkurrensförmåga och dragningskraft. Om arbetsgivarens rykte blir skamfilat kan orsakerna till detta i värsta fall skada dess utbildningsuppgift och forskningens slagkraft.

Universitetsarbetet är redan i sig belönande på många sätt. Att i egenskap av expert utveckla sitt arbete är en del av lärarens och forskarens profession. Det är inte bara själva innehållet som motiverar utan också arbetets etiska dimension och dess samhälleliga kontakter. Genom utbildning bygger vi ett bättre samhälle, och forskningens uppgift är att söka efter sanningen. Arbetet innebär frihet under ansvar.

Men universitetet är också en tuff miljö som präglas av tävlingsanda. I bästa fall resulterar kampen om finansiering i högklassig vetenskap men leder ofta också till byråkrati och fruktlösa ansökningar. Även lönesystemet upplevs som icke belönande.

Långt ifrån alla uppgifter erbjuder möjlighet till meritering eller karriärkliv. Därför har YLL och OAJ sammanställt en karriärmodell med betoning på sådana kriterier som är väsentliga med tanke på utbildningsuppgiften.

Finansieringsmodellen belönar fortfarande för mängden och sporrar inte till utveckling av arbetets kvalitet. Kvalitetsledning upplevs som synnerligen svårt. Ska vi alltså ge upp – eller skulle kvalitetsledning rentav kunna bli en utbildningsinnovation?

Inom ramen för ett treårigt utvecklingsprogram belönades nyligen ett antal kommunala utvecklingsprojekt inom arbetslivet. I programmet presenterades 200 utvecklingsåtgärder som direkt baserade sig på idéer från arbetsplatserna. Belönandet visar att personalen uppskattas och att arbetsgivaren satsar på att utveckla arbetslivet.

Även vid universiteten finns behov att utveckla arbetslivet t.ex. genom att förbättra möjligheterna till distansarbete eller till att förena familjeliv med karriär. Också rörligheten inom arbetslivet behöver stödjas ytterligare genom att bevilja ledighet från arbetet. Dessutom vore proaktiva åtgärder välkomna för att minska arbetsfragmenteringen och ströjobben.

Välmående på arbetsplatsen har stark anknytning till den pågående högskolereformen. På olika håll i landet förekommer intressant verksamhet som baserar sig på samarbete mellan olika aktörer.

I Jyväskylä samarbetar olika utbildningsarrangörer inom ramarna för nya studiestigar som anknyter sig till företagsamhet. I Villmanstrand förstärker universitetet och yrkeshögskolan varandra i projektansökningar. I Lappland idkas samarbete för att öppna nya vägar för utbildningsexport till Asien. En riksomfattande studiehelhet LITO som satsar på kunnande inom affärsverksamhet skapas i samarbete mellan tio universitet.

En central faktor i sammanslagningar och tätare samarbete är alltid välmående på arbetsplatsen. Ur de anställdas synvinkel är det ytterst viktigt att välfungerande arbetsgemenskaper och spelregler inte går förlorade ifall reglerna i ett annat samfund visar sig vara tuffare.

Som nästa steg ställer universitetssamfundet kollektivavtalsförhandlingarna under lupp. Har dessa som mål att utveckla arbetslivet, eller är det fortsatta sparåtgärder och försvagningar som står i fokus? Förhandlingarna visar universitetens sanna väsen: dessa lägger upp arbetsgivarens målsättningar, vid förhandlingsbordet sitter drängen.

---