Igen bakas det julbullar
Undervisnings- och kulturministeriet har förberett
en finansieringsmodell för universiteten för åren
2013—16. I det preliminära förslaget karaktäriseras
undervisningen, forskningen samt utbildnings- och
vetenskapspolitiken med ord som samhälleligt engagemang,
kvalitet och internationalitet.
I den nya modellen är internationaliteten ett synligt
element. Som finansieringsgrund föreslås följande
kvantitativa kriterier: högre högskoleexamina och
doktorsexamina som avlagts av utlänningar, internationellt
studentutbyte, utländsk undervisnings- och
forskningspersonal, internationellt konkurrensutsatta
forskningsanslag samt internationella refereepublikationer.
Andelen utlänningar bland lärare och forskare är en förbryllande
oblyg finansieringsgrund. Ett pluralistiskt
universitet har självklart ett egenvärde, och kulturell
diversitet utgör en del av pluralismen i ett universitetssamfund.
Men pluralism respresenteras också av alla män
och kvinnor av olika åldrar som med varierande egenskaper,
värden, bakgrund, utbildning och erfarenhet
arbetar inom olika utbildnings- och vetenskapsområden.
Professorsförbundet har redan gett sin första
kommentar till ministeriet och påmint att behörighet
och förtjänster självklart ska vara primära anställningsgrunder
t.ex. vid rekrytering av professorer.
I utkastet till finansieringsmodell har man inte
skytt ordet utlänning, fastän man nuförtiden helst
undviker det. Universitetens personal- och internationaliseringsprogram
talar om ”internationell personal”
eller ”internationella studenter”, med vilka man
avser de utlänningar som önskas komma till Finland.
Men visst är också finländarna ofta internationella,
precis som även våra kongresser och de böcker som
utges i Finland kan vara det.
Personalprogrammet vid några universitet rekommenderar
att en person som flyttat hit från utomlands efter tre år ska kunna verka också på finska.
På så sätt vill man upprätthålla den finska arbetsmiljön.
Naturligtvis bör universitetet förbinda sig att
erbjuda tillräckligt många kurser i finska och stödja
inflyttarna i övrigt.
Förslaget till finansieringsmodell säger inte något
om personalens internationella forskningsrörlighet.
Resandet har faktiskt förlorat i betydelse då alla har
tillgång till olika slags kommunikationsteknologi.
Nu är det möjligt att sköta internationella kontakter
på egen dator. För många av oss är det redan vardag
att messa, skypa och twittra med utländska kollegor.
Dock kräver forskningssamarbetet även personliga
möten, vilka inte kan organiseras utan tillräcklig finansiering.
Professorsförbundets förra ordförande Risto Laitinen
skrev i julnumret av Acatiimi år 2008 om undervisningsministeriets
dåvarande internationaliseringsstrategi
för högskoleväsendet. I den var internationalisering
lika med forskarnas, lärarnas och studenternas
rörlighet.
Laitinen jämförde en välfungerande internationalisering
med en ordentligt bakad julbulle där man
tillsatt sockret redan i bakningsskedet. Internationalisering
kan inte längre strös på en färdig bulle.
Våra universitet är också tämligen internationella,
och sötman bakades in i bullarna för länge sen. Det
är svårt att tänka sig ett vetenskapsområde vid ett
finländskt universitet vars vetenskapsfilosofi, kunskapsbas
och metoder inte redan nu vore internationella.
Maarit Valo
maarit.valo@jyu.fi
rdförande, Professorsförbundet
- Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 4
|