Kunskap som grund för beslutsfattande
Temat för Professorsförbundets höstseminarium var denna gång
kunskap. Vi dryftade kunskapens framtid och framtidens kunskap.
Temat valde vi utgående från vår övertygelse om att Finlands
framtid bör byggas på kunskap och praktiskt kunnande.
Höstseminariet var samtidigt Professorsförbundets 45-årsjubileumsseminarium.
Förbundet grundades år 1969 då professorerna
med gemensamma krafter ville bekämpa den planerade nya förvaltningsmodellen.
Syftet var att förvaltningen skulle basera sig
på principen en man – en röst. Lagpropositionen om lika rösträtt
och valbarhet på universitetsförvaltningens alla nivåer hade redan
hunnit till riksdagen. I beslutsfattandet skulle varje anställd
och studerande ha en röst. I sig ansåg professorerna att en förvaltningsreform
var nödvändig, men de ville inte låta de ständigt
växlande studerandena få övermakten. All verksamhet vid universiteten,
så även förvaltningen, kräver gediget kunnande samt
djupgående kunskap och engagemang.
Universitetens forsknings- och undervisningspersonal försvarar
fortfarande betydelsen av vetenskaplig expertis såväl i det
dagliga arbetet som när det fattas stora och vittgående beslut. I
en nära framtid kommer dessa att gälla profilering och strukturell
utveckling. För nästa år överförs 50 miljoner euro från universitetens
grundfinansiering till Finlands Akademi. Pengarna heter
profileringsmedel och ska förstärka eller kanske rentav slopa
vetenskaps- eller utbildningsbranscher. I januari ska universiteten
ansöka om att få pengarna tillbaka i form av finansiering från
Akademin.
Det som universiteten nu behöver är en diskussion om vad
man väljer eller väljer bort. Universiteten kan inte fatta beslut utan
stark vetenskaplig expertis. Det är professorerna som bär ansvaret
för sitt eget vetenskapsområde och känner till dess aktuella läge
vid världens universitet och forskningsanstalter. T.ex. universitetsstyrelsernas
externa medlemmar kan ha en relativt begränsad
uppfattning om dessa saker.
Även den riksomfattande vetenskapspolitiken bör basera sig
på gedigen kunskap. Finlands Akademis rapport Vetenskapens
läge 2014 ställer som mål att ”den kunskapsbaserade planeringen
och beslutsfattandet bör höjas till en ny nivå i vetenskapspolitiken”.
Målet är utmärkt, och vi kommer att följa och bedöma hur det konkretiseras. Visserligen kunde
man ha antagit och hoppats på att
vetenskapspolitiken även hittills baserat
sig på beprövad kunskap.
Under de senaste åren har kravet
på utnyttjande av beprövad kunskap
också ställts till hela vårt politiska
system. Emerituskansler Kari Raivio
har gett en rekommendation gällande
hur statsrådets kansli och ministerierna
i en högre grad kunde basera
sina beslut på kunskap. Raivio presenterar
förbryllande siffror på hur
få av de anställda vid ministerierna
som har forskarutbildning. Vid trafik-
och kommunikationsministeriet
har endast 3 % doktorsexamen, i
statsrådets kansli 6 % och även vid
undervisnings- och kulturministeriet
bara 14 %.
Ibland ger media ett intryck av
att pseudovetenskapen sprider sig,
humbug väcker intresse och enstaka
erfarenheter ersätter fakta. Åsikter
om klimatförändringen verkar undantränga
forskningsrön, och med
hjälp av populism kommer man
långt i politiken. Vi som jobbar vid
universitet och forskningsanstalter
bör dock lita på att kunskap slutligen
vinner uppskattning. Finländarna
söker sig till universitetsutbildning,
respekterar sina kunskapsorganisationer
och sätter sin tillit till det
vetenskapliga samfundet. Forskning
intresserar även skolelever. I kunskap
finns framtiden, och med detta i
tankarna fortsätter vi vårt arbete.
Maarit Valo
ordförande, Professorsförbundet
- Painetussa lehdessä sivu 4
|