Ledare

Hjulet rullar

Lärarens och forskarens arbete är cykliskt: ett nytt varv startar i början av läsåret, det blir nya studenter och kurser. Även om själva arbetet är cykliskt avancerar karriären dock i första hand lineärt: uppgifterna blir med tiden mer krävande och de högre kraven syns i avlöningen. Här har vi en utmaning: hur avancera?

En central del av arbetets meningsfullhet är förutom möjligheten till avancemang också kontinuiteten: cykeln kan brytas. Antalet visstidsanställda håller på att öka i och med att vissa karriärsystem gynnar tidsbundna kontrakt. Universitetslektorers och professorers uppgifter utlyses allt oftare som enbart forskningsorienterade och tidsbundna tenure track -uppgifter. Ändå är själva utbildningsuppgiften varaktig och utgångspunkten borde vara att de som sköter stadigvarande undervisning anställs tills vidare. Merparten av universitetens lärar- och forskaruppgifter är redan nu tidsbundna, och vi har inte råd att försvaga situationen ytterligare.

Enligt modellen i fyra steg för forskarkarriären sker avancemanget uppenbart genom forskningsmeriter. Undervisningsmeriter och förtjänster i samhällelig växelverkan utgör bara en liten krydda i det i övrigt forskningsbetonade avancemangssystemet. Detta behandlar dock inte likvärdigt alla de som sköter undervisningsbetonade uppgifter, eftersom det inte är möjligt att reservera tid för forskning i alla enheter eller uppgifter. Finansieringskanalerna skiljer fortfarande åt undervisningen och forskningen. Därför är det nödvändigt att det också i en undervisningsbetonad uppgift blir möjligt att avancera i karriären. Det verkar dock vara så att inte ens lång arbetserfarenhet i undervisningsbetonade uppgifter utgör en grund för avancemang eller förbättrad lönenivå. Arbetserfarenheten är ändå ett centralt element i avlöningen i många branscher, bl.a. i yrkeshögskolelärarnas lönesystem.

För att kunna lösa detta problem har YLL för lärare utvecklat en egen karriärmodell som innehåller olika typer av kriterier vilka möjliggör att även de som sköter undervisningsbetonade uppgifter kan avancera i karriären. Förutom ovannämnda arbetserfarenhet fokuserar modellen på utvecklandet och dokumenteringen av eget pedagogiskt kunnande samt utvecklandet av själva undervisningen.

Vid ett flertal universitet omfattar behörighetskraven för undervisnings- och forskningspersonalen en viss mängd pedagogiska studier som ska avläggas inom en viss tid efter det att anställningsförhållandet börjat. Större kunnande i sig utgör dock inte en avlöningsgrund eller ett avancemangskriterium. Detsamma gäller också för skaffandet av den i förordningen fastställda pedagogiska behörighet som vid några universitet kan bevisas även med universitetspedagogiska studier. Pedagogiskt kompetent undervisning har också en betydande roll i utbildandet av goda forskare. En central punkt i karriärmodellen utgörs dessutom av handledning av lärdomsprov samt akademiska och samhälleliga expertuppgifter. De sistnämnda beaktas endast i ringa grad speciellt i fyrstegsmodellen. När kravnivån stiger för forskningens del innehåller lärarens karriärmodell element i vilka t.ex. forskningen lyfts fram exempelvis i form av egen påbyggnadsexamen eller docentur.

Även vid universitetet bör läraren kunna avancera också genom undervisningsmeriter.

---