Aktuellt i SULF:s intressebevakning
Sveriges universitetslärarförbund har ägnat
mycket kraft och tid åt resursbristen inom grundbildningen.
- Ny tycker jag mig dock se en ljusglimt, säger SULF:s
ordförande Christoph Bargholtz.
Befordringsreformen har också varit en viktig del
av förbundets arbete.
Maj-Len Rönkä intervjuade ordförande Bargholtz
i mars.
Vad är för tillfället aktuellt i SULF:s intressebevakning?
- Vi har ägnat mycket kraft och tid åt resursbristen
inom grundutbildningen. I höstas gjorde vi en noggrann undersökning
av utvecklingen och kunde då visa att kostnaderna för
grundutbildningen ökat med drygt 26 procent mer än statsmakternas
ersättning sedan budgetåret 1994/95. För att återställa
nivån krävs ytterligare drygt 3 miljarder kronor. Urholkningen
beror dels på öppet redovisade besparingar men också,
och det är mer problematiskt, på att universitet och
högskolor inte kompenserats fullt ut för löneökningarna.
Resultatet har blivit att våra lärare, av solidaritet
med studenterna, arbetar närmare 20% obetald övertid
samtidigt som undervisningsgrupperna ökat i storlek. En djupt
oroande utveckling.
-Nu tycker jag mig dock se en ljusglimt. Jag tror att situationen
i grundutbildningen blivit mer uppmärksammad inte minst efter
den uppvaktning SULF gjorde i höstas av riksdagens utbildningsutskott.
Bl.a. riktade Ulf Nilsson, riksdagsman för folkpartiet,
nyligen en interpellation till vår utbildningsminister,
Thomas Östros, där han åberopade resultatet
av SULF:s undersökning.
- Uppföljningen av befordringsreformen är en viktig
del av förbundets arbete: meningen var att fördubbla
antalet professorer genom att befordra universitetslektorer och
forskare med professorskompetens. Det ansågs hämmande
för ämnenas utveckling att det fanns så få
professorstjänster. Det som skett i alldeles för många
fall är att de befordrade nog fått professorstitel
men inte professorslön och heller inte de ändrade arbetsvillkor
i övrigt som borde följa med befordran. Skälet
är som vanligt att det saknas pengar. Vi noterar dock från
SULF:s sida att universiteten och högskolorna lokalt anstränger
sig för att förbättra situationen.
Satsningar på högskolepedagogiken är ett
aktuellt ämne i samtliga nordiska länder.Vilka målsättningar
har SULF?
- Vi vill inte att det bara skall gälla en snäv klassrumspedagogik
utan utbildningen skall ha en stark förankring i ämnet.
Dessutom bör den omfatta etiska, studiesociala och arbetsrättsliga
frågor. Vi utgår ifrån en obligatorisk grundutbildning
på 10 veckor som skall ha riksgiltighet, den bör
alltså duga vid alla universitet och högskolor. Detta
för att inte den akademiska rörligheten skall hämmas
eller rättssäkerheten urholkas för den som söker
anställning vid ett annat lärosäte. Samtidigt är
det viktigt att utbildningen inte i onödan likriktas utan
att vi öppnar för en kritisk diskussion av innehåll
och form. Enligt ett regeringsförslag skall man för
att få tillsvidareförordnande som lektor ha genomgått
utbildningen eller genomgå den inom ett år efter utnämningen.
Sverige håller på att införa yrkeshögskolan.
Vilka är utvecklingslinjerna?
-Det är fråga om ett beställningsarbete från
ministern; ett förslag har lagts om en yrkeshögskoleexamen
efter tre eller högst fyra terminers studier som en integrerad
del av den nuvarande högskolan (läs universitet). Utbildningen
är tänkt att bygga på gymnasiets yrkesförberedande
program. SULF ser inte en sådan utveckling som problemfri.
I stället har vi frågat om det finns rimliga förutsättningar
för att den föreslagna yrkeshögskoleexamen skall
kunna möta de krav som i vår högskolelag ställs
på all svensk högskoleutbildning, krav bl.a. om ett
veteskapligt förhållningssätt. Vi menar dessutom
att det inte är klarlagt att högskolan erbjuder den
bästa miljön för att utveckla dessa utbildningar.
Vi pekar i stället på den finska dualmodellen med klart
åtskilda utbildningar, åtminstone inledningsvis. Som
ett alternativ kan man tänka sig att enskilda högskolor
inom ramen för vårt decentraliserade system utvecklar
yrkesinriktade kurser som då måste uppfylla kraven
på högskolemässighet och att på så
sätt yrkesinriktade utbildningar växer fram underifrån
och i takt med en rimlig kunskapsutveckling inom högskolan.
Maj-Len Rönkä
(painetun lehden s. 33-34)
|