Det elastiska portfoliobegreppet

Portfolion har under 1990-talets andra hälft lanserats som den enskilda personens möjlighet till marknadsföring av sig själv.

I denna marknadsföring har man primärt utgått ifrån att det handlar om en "teaching portfolio", d.v.s. en portfolio med ett undervisningssyfte. Men jag har även sett andra kategorier av portfolier omtalas, bl.a. forskningsportfolion. I denna artikel ämnar jag kommentera portfoliobegreppet utifrån ett kritiskt perspektiv. Synvinkeln är att detta begrepp representerar en bra metod för målet: att marknadsföra sig själv åt andra, men jag avser också att en portfolios utarbetningsprocess inte får bli för tidskrävande, då ramstyringen av universiteten och resultatansvaret redan betydligt ökat byråkratin för forskar- och lärarkategorin. Till detta kommer att portfolion bör uppdateras och att några kanske vill ha en extern portfolio jämte en privat som jag närmast forstår som en strukturerad minneslista som man fått genom att ha ordnat sitt arkiv med intyg, ADB-filer och andra dokument.

Mitt förslag till portfoliobegreppet är en reducerad version: a) till ett mindre antal sidor - helst inte över 2 - 4 sidor om inte speciella orsaker finns - och b) enbart en extern som möjligen kunde sättas på nätet. Men det blir för tungt att ha både ett CV (curriculum vitae) och en portfolio som inte är så offentlig att den kunde finnas på nätet. Jag fruktar att teknokratiska ämbetsmän och politiker snabbt inser, vilket eminent utvärderingsmedel portfolion är och att forskarna därför ytterligare skall lämna årliga portfolier - utöver vad de redan skall lämna, dels personligen och dels i samarbete med deras institution eller ämne. Dessa ämbetsmän och politiker kan då utnyttja portfoliobegreppets aktuella elasticitet och precisera det så att det passar till deras politiska syfte.

Portfolions väsentligaste uppgift

Portfolions väsentligaste uppgift är att ge reflektion över ens egen situation och ens egen utveckling. Men i de exempel som jag har sett ses den enstaka personen isolerad från omvärlden. Ansvaret för om de enstaka besluten har varit riktiga eller felaktiga vilar således på denna person själv. Detta perspektiv är liberalistiskt - jag skulle önska reflektioner om relationen mellan 1) själva personen, 2) hans/hennes ämne, 3) vetenskapssamhället och 4) det övriga samhället. Det är i realiten fråga om universitets- och forskningspolitik, som i sig själv är svår och som blir ännu svårare om man inte är insatt i den. Några tycker kanske att de "bränner broarna" om de är för noggranna i dessa uppgifter.

Det framgår också att personen bör redogöra för sin undervisning, forskning etc., men även sådana faktorer spela in här som är externa i relation till personen i fråga: Helt konkret tänker jag på ämnets, institutionens, universitetets eller andra finansiäreres budgetnedskäringar eller prioriteringar, som kan begränsa realiseringen av forskarerens eller lärarens visioner med tanke på sin forskning eller undervisning. Man kan tänka sig att något forskningsinstrument inte blir köpt, att ett stipendium eller resebidrag inte beviljas, att en kurs eller kursdel inte får det antal timmar som personen bakom portfolion tycker den borde få. Eller att en större exkursion i samband med undervisningen inte kan realiseras - även om ansökningarna i alla dessa fiktiva, men troligen realistiska fall har varit utmärkta.

Positiva portfolier

Några av de grafiska illustrationer som jag hittat och som illustrerar portfoliosammanhang, är enligt min uppfattning allt för lösa. De fokuserar dessutom på undervisning och inte på relationen emellan forskning och undervisning. Som ett av flera möjliga alternativ vill jag strukturera dem mera enligt mål och medel med utgångspunkt i danska livsformteorier, men det kan vara svårt att sätta sig själv in i detta sammanhang, om man inte har en kulturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig utbildning. För att illustrera det vill jag hänvisa till min egen artikel om forskarlivsformen.

Portfolion framhävs som ett utvecklingsmedel for den enstaka läraren, men jag fruktar att denna utvecklingsprocess blir den mekaniska modell som jag har kritiserat i det föregående. I och med att det reflexiva elementet skall vara individuellt är det också svårt att strukturera en metodik annorlunda än på en mycket allmän nivå. Som en del av denna metodik vill jag ännu påpeka att man inte skall vara negativ i sin portfolio, så portfolier skall alltså vara positiva. Detta utesluter då delvis det kritiska perspektiv som jag även har dragit fram och som innebär att personen inte uteslutande skall skriva om sig själv som en isolerad person, utan också om sin relation till sin omvärlden. Man skall också vara ärlig och skriva om hur man vill utveckla sina kvalifikationer samt ange de prioriteringar man vill ha framöver - om man nu får det arbete som man söker med denna portfolio som bilaga. Man kan ju alltid ändra på dessa långsiktiga prioriteringar i följande ansökning Då det är klart att man inte skall sparka den som man vill få något (t.ex. ett arbete) av måste personen bakom en portfolio skriva elegant och också "mellan raderna".

Min uppfattning är därfor att den aktuella versionen av portfoliobegreppet är elastisk ända till det oändamålsenliga. Det finns därför ett behov av en genomarbetning av portfoliobegreppet och relationerna de relevanta termerna emellan. Arbetsekonomin bakom skrivningen av en portfolio skall också övervägas, då jag har en känsla av att kraven på portfolier kan öka och alla har redan tillräckligt med andra förpliktelser. Men innanför dessa ramar skulle jag gärna se att man inte skriver isolerat om sig själv, utan åtminstone tangerer sin omvärld, även om det kan vara svårt.

Ole Rud Nielsen
FL, stipendieforskare
medlem av styrelsen för Forskarföreningen vid Åbo Akademi

 

Virtuell litteratur

Andreasen, Brian Kjær, & Anette Kolmos: Undervisningsportfolios på højere uddannelsesinstitutioner, 1999,
http://www.puc.auc.dk/publika/portfolios,ak-ba.htm

Forskarförbundet: PORTFOLIO - yliopistotyön kehittämisen ja arvioinnin väline, 1999,
http://www.tieteentekijoidenliitto.fi/portfolioopas.htm
(Också tryckt som bilaga till Acatiimi.)

Nielsen, Ole Rud: Artikel om forskarlivsformen,
http://www.abo.fi/~onielsen/forskarlivsform-art.html
Finns också i: Finsk tidskrift, nr. 1999/10, (2000), sid. 659-664.

Rodriguez-Farrar, Hannelore B.: The teaching portfolio. The Harriet W. Sheridan center for Teaching and Learning, utan år, http://sheridan-center.stg.brown.edu/publications/TeachingPortfolio.shtml

Tenhula, Tytti: Näyteportfolioita Internetissä,
http://www-hallinto.oulu.fi/optsto/opetkeh1/kehtoimi/meritoi/pf-malli.htm

Tryckt litteratur

Opetus sydämen asiana. Toim. Tytti Tenhula, 1999.

Portfolio verkossa - portfolios on the web. Toim. Pirjo Linnakylä, Marja Kankaanranta, Jeanette Bopry, 1999.

(painetun lehden s. 24-25)