Vikten av klara definitioner

Under Forskarförbundets och Professorsförbundets vårseminarium ”Yliopistojen uudet (v)aatteet” diskuterades möjligheterna för de nyskräddade universiteten att svara på de stora förväntningarna som nu ställs på dem. Man var bekymrad över personalens ställning i dessa samarbetsförhandlingens tider, men de nya karriärmodellerna för forskare ingöt också förtroende för framtiden. Förbryllning och spänningar uppstod än en gång då man diskuterade olika uppfattningar om storleken på universitetens anslag, resultatsstyrningen och kvoten studerande/lärare. Dessa spörsmål är goda exempel på hur olika definitioner av begrepp kan väcka starka känslor men generera svaga resultat och lösningar på problemen. En förutsättning för att åstadkomma goda lösningar på stora frågor är att begreppen är klart definierade och att ett samförstånd angående begreppens innebörd råder. Då kan man också undvika frustration över att tala förbi varandra. Luddiga definitioner borde inte användas som maktmedel.

Alla som tillhör universitetens undervisningsoch forskningspersonal skall både forska och undervisa. Detta påstående har blivit ett mantra, som nu skrivits ned i det nya arbetsavtalet. Undervisningsministeriet har därmed resolut förskönat statistiken beträffande kvoten studerande/ lärare. Dessvärre har man på grund av bristande resurser inte, med ökad frekvens, kunnat rekrytera kvalificerad undervisnings- och forskningspersonal till universiteten. Undervisningen sköts nu med varierande framgång av studeranden, som befinner sig i olika skeden av sina studier. Kompetens att undervisa evalueras ju först när personen söker en docentur eller ett arbetsförhållande på nivå tre eller fyra på karriärstegen. Det är också oklart hur man definierar undervisning. Vad är undervisning och vad skall den innehålla? Det finns undervisning av månget slag och mången kvalitet.

Fakulteten och institutionerna vid universiteten ger alla olika svar beroende på vem man frågar. Som undervisning räknar en del handledning av examensarbeten såsom essäer, pro gradun och doktorsavhandlingar medan andra räknar enbart föreläsningar. Till vilket moment skall man räkna personlig studiehandledning och mentorskap? Dessa är verksamheter som för studeranden tros spela en viktig roll vid förkortning av studietiderna. Kvoten mellan studerande/ lärare borde indikera något om resurserna eller effektiviteten undervisningen sköts med. För att kvoten skall tyda på något verkligt och anmärkningsvärt bör den vara jämförbar med motsvarande siffror från länder vi jämför oss med både vad beträffar innehåll och mätteknik.

Enligt statistiken är vi också ett mycket forsknings- och forskarorienterat land. Men är all forskning verklig forskning eller borde man kanske beteckna det ibland som analys, utredning eller enkät? En bråkdel, endast tretton procent, av vår forskning bedrivs av den kompetens en doktorsgrad ger. Definitionerna har betydelse då man bygger statistik på resultaten och gör jämförelser med andra länder.

Under vårseminariet uppfattade man också begreppet ”autonomt universitet” på många sätt. Det är inte alltid lätt att i diskussioner och ur skrifter förstå vad man egentligen menar med ordet autonomi. Talar man om universitetens ekonomiska, administrativa eller akademiska autonomi? Universiteten är ändå i praktiken alltid i någon mån styrda av statens och tidens ekonomiska, sociala och politiska krav. Doktor Jarkko Tirronen påstår i sin nyutgivna bok ”Yliopistoa etsimässä” att autonomi är ett relativt begrepp. Han gestaltar tanken om universitet och dess väsen genom fem modeller. Som modell för bildningsuniversitet räknar han Liberal education och Humboldt universiteten. Service- och marknadsuniversiteten benämner han som moderna universitet. Som en femte modell målar han upp hur ett modernt forskningsuniversitet kunde se ut. Universitetsmodellerna kan dessutom i praktiken förekomma samtidigt och lagrade på varandra. Detta kan förklara varför begreppen inte alltid är så tydliga.

Säkert är att debatten fortsätter om hur man skall utforma begreppet universitet, som dessutom är i ständig omvandling.

Jag önskar alla Acatiimi-vänner en solig och avkopplande sommar.

Ragna Rönnholm
ordförande, Forskarförbundet